Vi som planerar äggdonation 2020

Jag tog förut också Lutinus men ville prova Crinone, båda för att det skulle vara mindre kladdigt men också för att jag bara behöver ta det x2. 

De första dagarna älskade jag det. Men sedan blev det som du beskriver. Ibland har man tur att klumperna kommer ut av sig själv men ibland känns det så att man har en mega tjock tampon i sig som bara måste ut. Så det är inte så skönt att plocka ut grejerna sedan. Detta retar slemhinnorna sedan ännu mer...

Hos mig blir Crinone också alltid lite blodtillblandad, alltså mest brunt, i början rosa. Misstänker att det kommer från slemhinnorna runtomkring. 

Läste att BM säger man ska inte plocka ut saken men problemet är att man annars knappt kommer in med staven. Jag fortsätter med Crinone trots att jag har även köpt Uterogest i fall något krånglar. Så detta var min trevliga berättelse om Crionone 6 more weeks to go with this shit...

Varför skulle de inte vilja att man använda bioidentisk progesteron? Både Lutinus och Crinone är också det. 

Provera är t.ex. någon form av icke-bioidentisk progesteron (gestagen). 

Tipps: Du kan beställa Uterogest också i Frankrike (kostar runt 30 Euro). EU-recept från din klinik där du gör behandlingen kan skickas in. Eller man får sin gyn att skriva ett EU-recept. 

Jag köpte det i Tjeckien för tror jag runt 10 Euro. I Tyskland kostar det dyra 65 Euro utan recept. 

Vad jobbigt när smärta och småblödningar kommer och man inte har en aning hur man ska tolka det hela. Ibland kan blödningar kommer ifrån att hormonnivån är något för lågt dvs det måste inte betyda att nåt negativt har hänt med embryonet.

När har du testdag? Ska du hålla ut fram tills dess?

Jag började testa tidigt, redan RD 5 men i efterhand kände jag att det inte var en bra ide då jag oroade mig ännu mer sedan.

Hoppas smärtan och blödningen avtar snart.

Men tar i så fall ett känsligt test med 10 mIU/ml. t.ex. CB tidigt eller annat... De med 25mIU/ml kommer kanske inte visa nåt ännu. Jag gjorde så RD 5 och bröt ihop... dagen efter positivt med 10mIU/ml...

RD 7 sågs det ganska bra med vanliga. testade sedan varje dag för att se stegring.

Hur mår du idag?

Är några av er här från Västra Götaland?

Oh nej, så dumt att det inte ville sluta. Pratade du med kliniken?

Jag har idag börjat få en miniminimini blödning men det är mer i själva Crinone (liknande Lutinus). Jag vet att man får ha det men man blir ju ändå orolig varje gång. Inga symtom annars utom ömma bröst och trötthet och sömnlöshet. Ultraljud på fredag... Idag v 6+0.

Så ledsen att läsa det här. Undrade redan hur det hade gått. Vilken besvikelse med tanke på att det från början såg så bra ut.

Vi har ju ett liknande problem med min mans sperma. De tyckte inte heller att det var värt med DNA fragmentationstest, varken i Finland eller Sverige. Men det tyckte de i Tjeckien när vi var där. Vi gjorde testet där nu direkt i anslutningen till vår embryodonation (mer för framtiden). Resultatet var inte alls bra och de gjorde även ett så kallad apoptostest som inte heller såg bra ut. Så de har lite mera verktyg utomlands att fiska ut de bästa spermierna vid ICSI. Alltså metoder där man ser de bättre, tex PICSI och annat nytt (som dock inte ännu visar någon fördel i studier men det verkar inte göra någon skada). Nu är det så att jag tror att vi har en stor manlig faktor och frågan är hos oss om det från början var mina ägg... det blev aldrig bekräftad. Så det känns faktiskt lite skönt att ha gjort dubbeldonation (mer rättvis). Även om jag alltid tänkte att det är bra för barnets skull om en genetisk ursprung är känd. Men för min egen skull är detta definitivt bättre. Men en annan anledning var för mig att krafterna redan efter 2 IVF har tagit slut. Jag ville ha en realistisk chans att lyckas nästa gång.

I ert fall verkar det vara svårt att göra något annorlunda, i alla fall något med stor impact. Men det är inte så lätt när partnern känner lite annorlunda. Samtidigt som man kan förstå det om man tänker hur lång tid det tog oss att processa allt, likaså lång tid kan det tar för mannen. Min man och jag pratade tidigt om en spermadonator (worst case då)... och han kände att han nu med 41 inte har hur mycket tid och ekonomi om han vill ha fler barn framöver.

Svåra frågor och saker att ta ställning till. Men andrologisk och immunologisk utredning hos mannen är bra och kanske ni kan göra en minisemester utomlands. Vi betalade 100 Euro för flyget till Prag och DNA test kostade 80 euro tror jag och apoptosetest 30 Euro.

Tänker på dig/er!

Ja, både på Olga och på Gennet använder de lite andra metoder vid injektionen. Jag pratade med dr Alena om detta också och hon rekommenderade också hos min man PICSI. Så det är säkert ett bra alternativ!

Nu måste man påpeka att en normal DNA-fragmentation är när minst 4-5 % av spermierna är normala. Det är alltså helt vanligt att 96% är fragmenterade. Min man har också 3% normala. Sedan beror det generellt också på hur många man generellt har och man får räkna ut 3 % från detta värde. Har man 20 miljoner då har man i slutändan mer än den med under 1 miljoner från början. Olga ville förresten inte ha en DNA-fragmentationstest...

Jag tror absolut att Olga och vissa andra kliniker är mycket skickliga och kan lyckas i många många fall!

Själv valde vi dock på grund av tidigare nämnda faktorer att inte fortsätta med egna gameter.