Du har 180 poäng och känner en sådan dystopi? Snälla TS, lugna ned dig, för ditt eget känslomässiga välbefinnande.
För EU-medborgare är det mesta "förenklat" i EU-länder (dock inte i samma utsträckning som för nordiska medborgare inom Norden), men det beror mycket på arbetsgivare, bransch etc. så går inte att ge ett entydigt svar. Naturligtvis bör du dock hårdsatsa på att få ditt examensarbete gjort.
Mitt ex mår väldigt dåligt och han trodde alltid att han skulle bli lycklig om han flyttade. Vi gjorde den en gång, inom Sverige då. Sen ville han att vi skulle flytta utomlands, började med Europa och till slut ville han till andra sidan jorden. Vid det laget hade jag satt ner foten, jag ville inte flytta för att han mådde dåligt. Det blev ju aldrig bättre när vi flyttade första gången. Till slut skilde vi oss och när han mådde så dåligt att han inte kunde ta hand om barnen längre så var lösningen att äntligen flytta till andra sidan jorden. Men gissa vad som hände? Han blev inte lyckligare där. Och nu vill hans barn inte ha med honom att göra längre.
Slutsats. Dina problem följer med dig vart du går. Flytta inte från något, flytta till något. Och ta inga stora beslut när du mår som sämst och vid den mörka tiden på året.
Jag flyttade till Tyskland för min utbildning och jag skulle göra nästan vad som helst för att kunna flytta tillbaka till Sverige. De är så långt efter i allt vad onlinetjänster innebär, allting tar tusen år, kvinnor förväntas bli hemmafruar när de får barn, jag har svårt att "klicka" med tyskar och bli vän med dem. Om du inte lär dig språket kommer det bli väldigt jobbigt, den obligatoriska sjukförsäkringen är dyr och hela landet stannar upp på söndagar, allt är stängt och man kan inte göra någonting. Listan fortsätter och är lång och jag skulle råda dig att verkligen göra din research innan du tar något beslut.
Det man vill slippa i Sverige finns även i Tyskland, många gånger långt värre dessutom. Förutom det så behöver vi alla svenskar. Snart behövs de nog ännu mer.
Är ju samma röda tråd nu, dvs. du intalar dig själv att bara du gör en godtycklig radikal förändring så löser sig allt.
Acceptera dina begränsningar - det är OK att ha mindre lätt för somliga saker - och sätt upp mål du vet att du kan uppnå. Överträffar du dessa är det än bättre, och då kan du känna motsatsen till vad du känner idag.
Jag har flyttat utomlands, fast i mitt fall var det TILL Sverige. Jag har inte ångrat det en ända dag, eftersom mitt hemland har mycket större problem med byråkrati, samhällsproblem, osv, osv. Däremot kan jag säga generellt så här - om du har rätt inställning till flytten, om du kan se de problem och motgångar som du ska stötta på där bara som nåt tillfälligt och nåt som du ska lära dig av, så är det värt ett försök. Om du tror att du ska fastna i att endast se problem i allt (istället av att leta efter lösning), så blir det inte bra - enda du ska göra där blir att skylla på fel ställe dit du hamnat, och på dig själv att du fattat det beslut.
Hjärnspöken! I nästan alla länder funkar det som i Sverige. Man går upp, går till jobbet, kommer hem, lagar mat, tvättar, diskar, TV, sover. På helgen träffar man några vänner och eventuellt lägger lite tid på en hobby. Det är precis lika tråkigt som i Sverige. Kommer du utifrån har du extremt svårt att ta dig in i de sociala nätverken, speciellt om du inte kan språket, om du inte med automatik kommer in via jobb med många expat eller studier.
Vill du göra något nytt sök volontärarbete eller börja plugga via något utbytesprogram.
Om du inte kan tyska skulle jag råda dig att inte flytta till Tyskland. Vill också berätta att förutom byråkratin - som min bror blev jättetrött på när han bodde där - så är tyskarna mycket mer formella och stela än svenskar, särskilt i arbetslivet. Man niar alla och kallar dem "Herr Braun" och Fräulein Schmidt" etc.
Men jag skulle vilja tipsa om en hemsida för resenärer, där man kan jobba frivilligt mot mat och husrum. Den heter workaway.info Genom den fick jag roliga erfarneheter - bland annat var jag på ett ställe i Tyskland och på ett ställe i Portugal och arbetade när jag hade ett "friår". Träffade många trevliga människor, andra volontärer/resenärer/backpackers i alla åldrar. Om du bara vill ha en paus från vardagen kanske det kan vara något att satsa på? Det är alltså inte riktiga jobb utan man arbetar mot mat och husrum.
Har du varit i Skottland eller på Irland? Det är min erfarenhet att det är mer avslappnat där jämfört med Tyskland.
Hoppas du hittar något för dig, här i Sverige eller utomlands.
Du löser detta inte med en flytt, du måste kombinera det med något annat. Ta ett säsongsjobb på en pub på Malta, plocka Kiwifrukter på Nya Zeeland, volentärjobba i Afrika, plugga filosofi i Frankrike, åk Rosa bussarna
Har du inget jobb, inget nätverk, dåligt med pengar, sunkig bostad är det tråkigt var du än bor. Detta oavsett vilken atmosfär landet har.
Är stämningen annorlunda där? Att folk är allmänt gladare att det är skönare land?