Skrämmer starka kvinnor män?

De är ofta inte speciellt feminina vilket inte ger någon bra polaritet i förhållandet. 

Högutbildade ambitiösa kvinnor med toppjobb och hög lön har svårare att hitta en partner ja. På samma sätt har oambitiösa män med låg utbildning och skitjobb eller inget jobb alls svårt att hitta nån.

Fast det är väl snarare för att de ratar män som har lägre lön och sämre jobb än de? Inte för att männen ratar dem.

Jag i ett nötskal...

Varenda dejt som avböjer vidare kontakt påpekar att jag är stark, snygg, rolig, händig, sportig, smart, företagsam osv. allt som de efterfrågar men att det känns som att något saknas...
Samma visa om och om igen!
En del vill dock fortsätta vara kompisar och en del har jag fortfarande kontakt med via messenger/snapchat/sms.

Fast jag upplever samma fenomen bland kvinnor i omgivningen. De kan inte heller ta att man som kvinna är självständig. eller att man inte är intresserad av skvaller och skitsnackande...
Får ofta höra av andra kvinnor att jag är stark och driftig, men det är ingen som vill umgås med mig...
Var på stor fest i somras där x-maken och jag närvarade som skilda för första gången officiellt och de enda som frågade mig hur det var och hur jag mådde var män. Inte en enda kvinna frågade mig hur jag hade det, hur det var eller hur jag mådde. Inte ens mina "närmsta" väninnor frågar sådant.
Så numera räknar jag mig som väninnelös. 
De enda som hör av sig och frågar hur jag mår är män - gamla dejter.

Har även funnits några kk, men när jag bett om seriös dejt så har de avböjt och istället dejtat andra.
För att sedan höra av sig när det tar slut med senaste dejten... De är inte välkomna tillbaka! Duger jag inte som dejt duger jag inte som kk även om jag råkar vara bra på sex...

Är du mer dominant/har lägre agreeableness? Tyckte du om att starta konflikter med mamma när du var liten?
Jag tror att många män har svårt att hantera det om de inte är lika själva, man kan vara väldigt vrång och konsekvent mot män, låta väldigt bestämd/höja rösten när man diskuterar så man ska bli tagen seriöst men det blir skumt att vara så mot kvinnor.

Nej det är för att män ratar dem. Män vill inte ha en kvinna som är mer ekonomiskt oberoende och med högre utbildning. De känner sig kastrerade.

nja, män undviker kvinnor med högre lön och kvinnor undviker män med lägre lön, utbildning har inte så mycket med det att göra.

Kanske inte. Jag har stött på det själv. Dels personligen med killar som inte ville träffas mer när de fick veta att jag hade kandidatexamen (i en tid och på en ort där de flesta och särskilt männen bara hade gymnasienivå om ens det) och dels hade jag en väninna som ville utbilda sig på universitet men hennes man hindrade henne. Nu 10 år senare har hon till min glädje börjat plugga dock.

Kanske jo, det handlar om tillgång på resurser.

Jag har tämligen god ekonomi och har dejtat arbetslösa män som blivit imponerade av pengarna (nej jag säger inget utan svarar undvikande på frågor om pengar, men de räknar själva ut det till slut...), men jag blir ändå dumpad.

Har levt med en arbetsnarkoman som bara prioriterade sig själv, så jag vill ha någon som är närvarande och engagerad och som bryr sig om mig sedan struntar jag i hans ekonomi.
Inte intresserad av att försörja en annan människa, men jag kräver inga dyra gåvor, resor, restaurangbesök utan allt jag önskar mig är tid och engagemang och det har alla råd med

Fast det behöver ju inte vara så att du blev ratad för att du hade pengar.

Självklart inte utan det var mer ett svar på frågan om att dejta någon som tjänar sämre.

Tror mer det handlar om att jag på alla vis -förutom sex, inte "behöver" en man utan fixar det själv. Alla vill nog känna sig behövda på något vis.
Jobbar stenhårt på att bli mer "kvinnlig" då långa naglar, rött läppstift och högklackat tydligen inte hjälper när man sedan kommer dragandes på en svets på garageuppfarten

Jag är intresserad av en vacker, högutbildad kvinna.
Mig skrämmer hon inte.
Det gör inget att hon tjänar mer än mig.
Är hon snäll och rolig och vi kan prata med varann... dåså 

Stark, snygg, rolig, händig, sportig, smart, företagsam

Tror du glömde ödmjuk, anspråkslös och blygsam.

Det där är en förenkling.

Alla, män som kvinnor, har olika grader av feminin och maskulin energi. Det är sällan svart på vitt.

Sen finns det ju en felaktig föreställning om att feminin=svag och maskulin= stark.

Många vänner till mig (män) är väldigt starka individer i att de har fötterna på jorden och är mycket trygga med sig själva, däremot är fler av dem ganska feminina i sin energi. Det är ett personlighetsdrag.

Själv har jag en chef, hon är brutalt vacker och väldigt feminin till utseende och personliga intressen men väldigt bufflig och rak personlighet. Hon kan sopa gatan med vilken manlig chef hon vill och har fått diverse höga finanspampar att darra som asplöv.

Att ens försöka kategorisera män och kvinnor efter: svag, stark, feminin, maskulin funkar inte när det finns så många polariteter av allt.

Hellre singel än att vara med en man som inte klarar av en stark kvinna/tjej.  Sex kan man få ändå. 

Jag brukar försöka låta bli att skrämma dem.

Lockar man med lite god mat och en bra flaska vin så vågar de flesta utvalda män faktiskt uppvakta mig, även om en och annan har sagt att han inte känner sig värdig och att hans ex är helt formlös i jämförelse och lite sånt. Det är lite som att de tappar huvudet och bara babblar.

Män är speciellt söta när de rodnar lite också. Vid en lätt beröring på kontoret t.ex.

Så det gäller att inte låta de sköra männen falla offer för sina egna komplex bara.
Med stöd och uppmuntran kan de gå hur långt som helst!

Jag har absolut inga problem med starka självständiga kvinnor, tvärtom.

Min förra relation har däremot fått mig att se svaga kvinnor som satt sig i beroendeställning till antingen partner eller staten för sin försörjning som otroligt oattraktiva. Någon sån släpper jag aldrig in i mitt liv igen.

Problemet med många kvinnor som säger sig vara starka och självständiga har gjort saken till en politisk fråga. Dom har en tendens att lyssna med munnen. Dom vet bäst även när dom inte gör det. Det blir outhärdligt i förlängningen. Därför undviker jag dom.

Det finns sådana killar också. Så gör ingen politik av saken.

Dom smartaste och mest framgångsrika människor jag träffat lyssnar mer än dom pratar. Kanske så dom lär sig.

Ja människor som verkligen är starka och självständiga brukar inte ha något behov av att påpeka att de är det. Min teori är att kvinnor som själva säger sig vara starka och självständiga vill gärna vara det, men de når inte hela vägen, vilket gör att de hela tiden kämpar och tävlar om att vara "på topp" i relationen, och en man kan som regel inte älska en kvinna som tävlar med honom, och då kraschar relationen i allmänhet förr eller senare.