Vill vara otrogen

Detta låter konstigt...

Är sambo sen 10 år tillbaka, har två söner på 7 och 10 år.

Min sambos och mitt sexliv är tråkigt, alltid samma sak. Det är över på 3 minuter, har försökt att komma med förslag och gör mitt bästa, men alltid ?jag är trött? ska upp tidigt imorgon.

När vi väl har sex så är det ett ?måste?

Min kropp skriker efter sex, ta med hårt, länge! Nuuuuu.

Jag har hittat en på nätet som vill ses i bilen, bara sex inget mer.

Personen gör mig kåt bara jag tänker tanken och det vi har skrivit är det precis så som jag vill prova. Hårt och länge, blött.

Min sambo är missionären, thats it.

Ska jag prova en gång i bilen?

Jag är 38 år och känner att jag har så mycket mer jag vill ha. Personen är inte snygg men personen får mig kåt.

Jag älskar min sambo men min kropp skriker TA mig!!!

Kommer jag ångra mig?!

Hej alla,

Här är den patetiska kvinnan.

Jag förstår vad ni menar.. men jag har försökt med allt här hemma. Pratat, köpt leksaker osv.

Jag har legat med 4 män i mitt liv och jag vill inte att sexet ska ta slut, men min man har likson aldrig haft ?det? i sängen.

Min kropp skriker, min hjärna skriker och min fantasi är slut. Jag måste få stopp på detta.

Klart som tusan jag vet att jag gör fel, jag älskar min man och jag skulle aldrig lämna honom.

Men jag kommer göra detta och jag längtar.

Jag är här! Har följt hela tråden och läser alla svar.

Jag har varit ärligt mot min sambo, sagt att hag måste ha mer sex annars så pallar jag inte. Är trött på att onanera. Han lyssnar, ger mig ett ligg sen är det tillbaka till den gamla vanliga missionären, var 3dje-4e vecka.

Jag vill prova analsex, han totalvägrar.

Jag vill bli slickad länge och djupt, han tycker det är ofräscht.

Jag vill bli tagen hårt, han vill ha vanilj.

Jag älskar min kille, men jag är så kåt att jag spricker.

Jag skulle aldrig berätta för honom att nu på onadag ska jag inte jobba, jag ska träffa en främmande man och få utlopp för mina fantastisk.

Kanske kommer jag ångra mig och få ångest, Kanske inser jag att jag har set jäkligt bra hemma i sängen ändå.

Jag har ingen aning, men jag måste få prova.

Jag längtar!

Kalla mig för ett kvinnligt svin, do it!

Ingen kommer någonsin få vet något, föreutom mitt samvete men det pallar jag

Du har naturligtvis rätt. I mitt fall hade vi skavt in oss i en enorm obalans där hon var beroende av mig på alla sätt och jag blev hennes försörjare ur alla perspektiv. Hade jag inte förstört allt hade jag aldrig kommit loss. Jag skäms verkligen över hur elak och djävlig jag var men ångrar det inte i efterhand. Jag hade inte modet och styrkan att göra det snyggt. Vi hade inga kids för övrigt. Jag trodde faktisk innan att jag aldrig skulle kunna vara otrogen så nu har jag en avsevärt förändrad bild av mig själv.

Jag är tillbaka! Jag är TS.

Jag har gjort det. Och det är det bästa jag har gjort på läääänge!!

Så.jävla.skönt.

Jag kommer säkert hamna i helvetet men det får det vara värt.

Så häftigt att ha sex men en man som gillar min kropp, som får mig att släppa mina hämningar. Det är första gången jag kan göra det under sex. Inte ligga under täcket med lampan släkt.

Första gången på flera år någon tar på mina bröst. Första gången på 10 år som någon använder sin tunga på mig. Jag kokar fortfarande av kåthet.

Jag har inte ens dåligt samvete, vilket tjej va!? Men äntligen vet jag vad sex handlar om!

Längtar tills vi ses igen! Då blir det 4e gången gilt

Den här tråden var intressant just för att det var ovanligt många som tycks vara rörande överens om att otrohet är något toppen som absolut behöver uppmuntras och tydligen hör till det moderna livet.

Jag måste bara få undra om ni också skrattar när ni ser barn som svälter, anser att psykopater är mysiga, att man ska lura försäkringskassan för att man förtjänar det, eller varför inte sno en 80-årings plats på bussen eller torka sig i röven med ens kompis tandborste? Alla dessa saker kan man förstås försöka inbilla sig är ovillkorligt nödvändiga p.g.a. vissa skäl som man konstruerat, men i själva verket är det bara rent åt skogen fel.

När blev empati för andra så väldigt ute och när blev egoism den nya, fina, moderna och självklart eftertraktade egenskapen?

Jag kan ha förståelse för någon som hamnar i en situation där kåtheten och frestelsen blir så stor att man gör ett feltramp. Men jag saknar totalt respekt för den  som förnekar det moraliskt förkastliga i ett sådant agerande.

Att TS beter sig såhär mot sin partner som hon uppgett att hon älskar borde bemötas med förfäran och inte hurrarop. Hur kommer vårt samhälle att bli om vi slutar att bry oss om våra medmänniskor, och vad händer med våra barn om vi själva rusar fram och sätter våra egna impulsiva egoistiska behov först utan hänsyn till att vi krossar dem vi älskar?