• Anonym (E)

    Bonus är svartsjuk?

    Behöver råd om min 11 åriga bonusdotter.

    Jag och pappan har varit ett par i 3 år. Han har varit separerad i 4 år. Vi bor inte tillsammans men spenderar mkt tid hos varandra. Han har sin dotter varannan vecka. De veckorna är jag där några dagar för att de ska få egentid också.

    Jag tycker om hans dotter och hon mig MEN hon vill inte jag ska vara med hennes pappa. Hon gillar mig som människa, det vet jag, men jag ska inte vara pappas tjej. Hon har också hamnat i något läge där hon försöker vara pappas tjej på ngt sätt. Tex:

    Förra året försökte jag vara mer hos min partner. Detta ville även soc (som han o hans x pratat med för att de samarbetat dåligt). Hans dotter slog då bakut och så att hon inte vill jag ska vara där när hon är där. Hans svar, i sms, var att ok han ska prata med mig om det. Och den då 10ådriga tjejen svarar "okej min älskling, bra puss puss" till sin pappa. Han försökte lite halvhjärtat förklara att jag får vara där men d kändes inte riktigt bra efter det så jag drog mig undan mer för att hon skulle bli tryggare med att hon har sin pappa ändå. Men nu ett år senare är det så här:

    Ska vi iväg någonstans kommer hon till mig privat och säger att jag får följa med för henne denna gång. Att jag får sitta fram i bilen för henne.

    Hon smeker pappan över ansikte och hår flera gånger varje dag och säger ååå pappa jag älskar att gosa in mig i ditt skägg o liknande. Står han bakom och håller om henne ålar hon sig och smeker hobom över armarna samtidigt som hon tittar på mig och hånler åt mig. Försöker han visa mig närhet kommer hon emellan och ska ha det istället. Hon vill sova med honom, vilket han säger nej till. Vi kan inte sitta bredvid varandra i soffan. Hon ska vara i mitten. Är vi på stranden o solar *i somras då hon var 10, så ligger hon tätt intill honom och leker med hans brösthår med arm och ben över honom.

    I går hade vi stor samling med folk här på middag. Min partner åkte iväg för att köpa mat. Jag hade en konversation med en av hans vänner och då blev hon sur för att jag var i centrum och påkallade min uppmärksamhet för att skjuta ett hårband rakt i ansiktet på mig med mening. Hon brukar kasta saker i ansiktet med jämna mellanrum.

    Nu låter det som att jag avskyr denna flicka men jag älskar henne i de stunder det inte är så här. Och hon tycker om mig när vi är själva. Igår hade jag ett samtal med henne och då så hon att pappa är hennes, att d e därför hon håller på. Jag försökte förklara att man älskar på olika sätt, att pappa älskar både mig och henne. Och att jag älskar henne, alltid. Det håller i några timmar sen är det igång igen. Står jag och pappan och pratar kommer hon och ska veta om vad och kolla så vi inte visar kärlek. O han backar ju för att hon inte ska må dåligt. Hon får massor med kramar av oss båda, vi försöker peppa henne alltid. Men hon vill inte ha vanliga kramar utan sitta o pussa honom i ansiktet eller vara uppe i ansiktet o smeka hobom.

    Igår fick jag frispel, d här tar aldrig slut. Jag berättade för honom att det känns som att hon tar en position som inte är sund. Men jag får ingen respons. D blir som att man kritiserar deras relation.

    Jag vill gärna ha en bra varm relation till min bonusdotter. Men det känns inte bra.

    Vad ska jag göra.

  • Svar på tråden Bonus är svartsjuk?
  • Anonym (H/mm)

    Låter mer som att det är du som är svartsjuk!

  • Anonym (Kvinna)

    Jag håller med dig i det du skriver.


    Hennes sätt att bete sig ger mig lite rysningar.
    Pappan måste ju markera att hon inte ska ta eller röra honom på det sättet tycker jag.
    Vad hade han tyckt om en son tagit på mammans bröst tex?
    Helt onormalt beteende.

    Hon behöver ju prata med någon.
    Pappan måste sätta sig ner och prata med henne.

  • Anonym (E)
    Anonym (H/mm) skrev 2020-02-15 10:44:25 följande:

    Låter mer som att det är du som är svartsjuk!


    Tror inte det ska vara såhär men tack ändå för ditt inlägg.
  • Anonym (E)
    Anonym (Kvinna) skrev 2020-02-15 10:47:15 följande:

    Jag håller med dig i det du skriver.

    Hennes sätt att bete sig ger mig lite rysningar.

    Pappan måste ju markera att hon inte ska ta eller röra honom på det sättet tycker jag.

    Vad hade han tyckt om en son tagit på mammans bröst tex?

    Helt onormalt beteende.

    Hon behöver ju prata med någon.

    Pappan måste sätta sig ner och prata med henne.


    Ja det känns inte sunt. Jag förstår verkligen att man som barn kan känna konkurrens, det hade varit konstigt annars. Jag är ju pappas nya. Därför har jag tagit detta i 3år och hållt mig i bakgrunden, gett dom mkt egentid. Men hon börjar bli äldre nu och hennes vänner är inte såhär. De frågar varför hon kramar pappa hela tiden tex.hon börjar komma i puberteten och därför tror jag känslorna blir lite knas nu.
  • Zarch

    Ja du, vad ska man säga? Grattis, det låter lite som att du är älskarinnan som är ihop med en man och hans lilla fru.

    Nu är hon inte tonåring riktigt än och fortsätter hon med det där beteendet då så kan man ju nästan känna av lukten av incest. Men redan nu börjar hon bli lite för stor för att fortfarande vilja gifta sig med sin pappa, bäst före datum har passerat.

    Så vad ska du göra? Jag är ingen expert på det här men jag hade nog börjat visa huggtänderna direkt om jag ville satsa ett varv till på relationen. Plocka karln på det här och ställ ultimatum. Vill han ha en fortsatt relation med dig så får han minsann börja behandla dig som sin jämlike och hon som barnet. Hon ska banne mig inte sitta och kasta saker i ditt ansikte, har han helt skitit i att uppfostra henne? Där får du ju fräsa ifrån på riktigt och ta aldrig att någon gör så mot dig, där hade du all rätt i världen att markera högt och ljudligt.

    Du ska nog inte stryka henne medhårs utan håll en distans istället i dagsläget, du har liksom en svartsjuk liten fru på halsen och en sådan kan man inte klia under hakan. Ge honom en chans att plocka ner henne på jorden nu men om han skiter i att göra det så tycker jag att du ska lämna relationen rätt snart.

  • Anonym (Kvinna)
    Anonym (E) skrev 2020-02-15 10:53:17 följande:
    Ja det känns inte sunt. Jag förstår verkligen att man som barn kan känna konkurrens, det hade varit konstigt annars. Jag är ju pappas nya. Därför har jag tagit detta i 3år och hållt mig i bakgrunden, gett dom mkt egentid. Men hon börjar bli äldre nu och hennes vänner är inte såhär. De frågar varför hon kramar pappa hela tiden tex.hon börjar komma i puberteten och därför tror jag känslorna blir lite knas nu.

    Det är inte sunt.


    Alls.
    Så nu ska det markeras och det tydligt.

    Jag får kramar av mina barn men inte på något sådant sätt att det väcker frågor.


    Det känns obehagligt faktiskt.
    Tur att hon inte sover hos honom.
    Puberteten är vad det är men det måste adresseras och tas om hand på rätt sätt.

  • Anonym (Anonym)

    Säger bara en sak: Electrakomplex. Det måste hanteras med lugn, kärlek och viss distans från pappans sida. Eftersom ni varit tillsammans så länge så har det inte med förhållandet att göra utan snarare flickans utveckling. Hon verkar väldigt otrygg av någon anledning, arbeta med de bitarna.

  • Anonym (Alexandra)

    Tror tyvärr inte att det kommer bli bättre om

    Inte pappan säger ifrån. Om jag vore du skulle jag fundera på om detta är ett liv du vill ha. Ni kanske bara får träffas varannan vecka.

  • Zarch
    Anonym (Alexandra) skrev 2020-02-15 11:17:17 följande:

    Tror tyvärr inte att det kommer bli bättre om

    Inte pappan säger ifrån. Om jag vore du skulle jag fundera på om detta är ett liv du vill ha. Ni kanske bara får träffas varannan vecka.


    Nej TS ska inte backa nu och lämna mer utrymme till att pappan och dottern ska få fri lejd till att bete sig som ett älskande par som rullar runt på sandstranden. Det är den relationen som behöver förändras och justeras om, han har tagit in dottern på domäner där hon absolut inte ska vara så nu får han göra om och göra rätt.
  • Anonym (E)

    Tack för svaren, det är skönt att höra att andra ser det på liknande sätt som jag. Jag har aldrig känt obehag när han varit en bra pappa och gett henne kramar och stöd, det är bara fint liksom (jag hade själv en bra nära relation med min pappa, vill ju hon ska ha samma trots att föräldrarna separerat).

    Ja hon är nog väldigt otrygg. Närhetsbehovet är väldigt stort i allmänhet och lite barnsligt kombinerat med brådmoget. Igår på kalaset pratar hon med bebisröst med alla o vill ha kjamar och samtidigt är hon väldigt fysiskt kramig på ett sätt som de vuxna av motsatt kön skruvar sig lite inför. Hon ville ligga o mysa i sängen med sin 25åriga manliga kusin men det ville såklart inte han.

    Ja jag blir mer och mer avvaktande mot henne för jag känner mig obekväm. Och det kanske man borde vara men det känns hårt också.

    Jag ska försöka prata med honom igen om att han borde börja sätta gränser för normal närhet och hur hon beter sig. Jag kommer inte klara vara u detta om det fortsätter ju äldre hon blir.

Svar på tråden Bonus är svartsjuk?