Anonym (E)

Äldre 15 Feb 10:37

120 svar

Bonus är svartsjuk?

Behöver råd om min 11 åriga bonusdotter.

Jag och pappan har varit ett par i 3 år. Han har varit separerad i 4 år. Vi bor inte tillsammans men spenderar mkt tid hos varandra. Han har sin dotter varannan vecka. De veckorna är jag där några dagar för att de ska få egentid också.

Jag tycker om hans dotter och hon mig MEN hon vill inte jag ska vara med hennes pappa. Hon gillar mig som människa, det vet jag, men jag ska inte vara pappas tjej. Hon har också hamnat i något läge där hon försöker vara pappas tjej på ngt sätt. Tex:

Förra året försökte jag vara mer hos min partner. Detta ville även soc (som han o hans x pratat med för att de samarbetat dåligt). Hans dotter slog då bakut och så att hon inte vill jag ska vara där när hon är där. Hans svar, i sms, var att ok han ska prata med mig om det. Och den då 10ådriga tjejen svarar "okej min älskling, bra puss puss" till sin pappa. Han försökte lite halvhjärtat förklara att jag får vara där men d kändes inte riktigt bra efter det så jag drog mig undan mer för att hon skulle bli tryggare med att hon har sin pappa ändå. Men nu ett år senare är det så här:

Ska vi iväg någonstans kommer hon till mig privat och säger att jag får följa med för henne denna gång. Att jag får sitta fram i bilen för henne.

Hon smeker pappan över ansikte och hår flera gånger varje dag och säger ååå pappa jag älskar att gosa in mig i ditt skägg o liknande. Står han bakom och håller om henne ålar hon sig och smeker hobom över armarna samtidigt som hon tittar på mig och hånler åt mig. Försöker han visa mig närhet kommer hon emellan och ska ha det istället. Hon vill sova med honom, vilket han säger nej till. Vi kan inte sitta bredvid varandra i soffan. Hon ska vara i mitten. Är vi på stranden o solar *i somras då hon var 10, så ligger hon tätt intill honom och leker med hans brösthår med arm och ben över honom.

I går hade vi stor samling med folk här på middag. Min partner åkte iväg för att köpa mat. Jag hade en konversation med en av hans vänner och då blev hon sur för att jag var i centrum och påkallade min uppmärksamhet för att skjuta ett hårband rakt i ansiktet på mig med mening. Hon brukar kasta saker i ansiktet med jämna mellanrum.

Nu låter det som att jag avskyr denna flicka men jag älskar henne i de stunder det inte är så här. Och hon tycker om mig när vi är själva. Igår hade jag ett samtal med henne och då så hon att pappa är hennes, att d e därför hon håller på. Jag försökte förklara att man älskar på olika sätt, att pappa älskar både mig och henne. Och att jag älskar henne, alltid. Det håller i några timmar sen är det igång igen. Står jag och pappan och pratar kommer hon och ska veta om vad och kolla så vi inte visar kärlek. O han backar ju för att hon inte ska må dåligt. Hon får massor med kramar av oss båda, vi försöker peppa henne alltid. Men hon vill inte ha vanliga kramar utan sitta o pussa honom i ansiktet eller vara uppe i ansiktet o smeka hobom.

Igår fick jag frispel, d här tar aldrig slut. Jag berättade för honom att det känns som att hon tar en position som inte är sund. Men jag får ingen respons. D blir som att man kritiserar deras relation.

Jag vill gärna ha en bra varm relation till min bonusdotter. Men det känns inte bra.

Vad ska jag göra.

Anonym (E) Trådstartaren

Äldre 16 Feb 08:02

#41

möjligt skrev 2020-02-15 22:02:25 följande:

Det är inte så svårt att se hur en avundsjuk och hotad tjej i början av tonåren kan steg för steg hamna i en sådan störd situation då hon vill konkurrera med detta nya ?hot? men det är 100% förälderns fel för varje steg mot det beteendet hon uppvisar idag dottern har tagit så är det en gränssättning föräldern inte vågat/fattat/bemödat sig om.

Till på köpet är det inte omöjligt att dottern kommer att må riktigt dåligt av detta i efterhand då hon växer upp och får insikt i vilket gränslöst och ?incestuöst? beteende hon förevisat helt öppet

Jag tror du har väldigt rätt i det du skriver. Det kan bli jättejobbigt för henne i ett senare skede också.

pyssel

Äldre 16 Feb 08:08

#42

Anonym (E) skrev 2020-02-16 07:40:58 följande:

Jag funderar ibland på om hon har funktionsneds iom att hon är mer omogen än sina jämnåriga (sen brådmogen också såklart, men hon fattar ju inte riktigt vad hon gör).

Hon har haft svårt med nationella prov osv men mamman har hävdat att d e pga separation osv. Hon är mer knuten till sina föräldrar än andra i hennes klass, och mer "på" vuxna med kramar och uppnärksamhet än de andra jag möter. Det har ju med separationen att göra men jag vet inte om det bara är det.

Detta och svaren du sedan skriver tyder på att det inte bara är separationen. En sak har dock pappan förstått, barn som avviker (eller med faktiska funktionsnedsättningar) löper mkt större risk att utsättas, både i och utanför sitt nätverk. Gränser för det här beteendet och en utredning av kognitiva förmågor skulle verkligen behövas låter det som. Har sett sådant här beteende vid stort trauma, utvecklingsstörning eller autism. En separation är inte heller ett tillräckligt stort trauma för någon med normala kognitiva funktioner utan då pratar vi trauman som trafficking, incest, övergrepp eller bevittna fasansfulla saker.

#inteensamaldrigglömd

sextiotalist

Äldre 16 Feb 08:14

#43

Läst tråden.

Nu när pappan börja förstå att flickans agerande inte är så bra för flickan och misstänker att han inte kommer få så bra stöd från mamman.

Så är mitt tips att han tar kontakt med BUP för att få egna verktyg att hantera gränssättningen. Jag misstänker att det är inte bara att sätta ned foten utan behövs lite mer

Anonym (G)

Äldre 16 Feb 08:51

#44

Vill inte skrämma dig men min mans dotter håller också på så och hon är 16 år gammal.

När hon var 11 och höll på och betedde sig som hans fru tänkte jag att förhoppningsvis växer det där bort när hon blev tonåring men så blev det inte utan hon blev snarare värre.

Min man har under alla år negligerat problemet men han gränsar iallafall hennes fysiska närmanden nuförtiden.

Anonym (E) Trådstartaren

Äldre 16 Feb 09:30

#45

Anonym (G) skrev 2020-02-16 08:51:30 följande:

Vill inte skrämma dig men min mans dotter håller också på så och hon är 16 år gammal.

När hon var 11 och höll på och betedde sig som hans fru tänkte jag att förhoppningsvis växer det där bort när hon blev tonåring men så blev det inte utan hon blev snarare värre.

Min man har under alla år negligerat problemet men han gränsar iallafall hennes fysiska närmanden nuförtiden.

Vill du berätta hur det var för er när hon var i den åldern och hur det är nu?

Ess

Äldre 16 Feb 09:39

#46

Anonym (E) skrev 2020-02-16 07:48:54 följande:

Ja om det fortsätter kommer jag lämna. Jag har gått så länge och mått dåligt över att det är såhär, och varit frustrerad över att han inte pratar med sin dotter. Men som han sa igår, han ser inte att hon är sån mot honom, han tänker inte på det. Nu säger han att han ser det utifrån på ett annat sätt.

Men jag är inte så säker på att det kommer bli ändring ärligt talat. Men nu vet jag iaf att jag inte tänker helt galet.

Det är bra att ni kan diskutera saker och det är bra om han kan börja se med en utomståendes ögon. Det stämmer säkert att han inte tänkt på det förrän nu när du reagerar.
Även andra människor reagerar ju om han låter henne hålla på som en liten flickvän, det kan ju tom sluta med en polisanmälan om "fel" person ser beteendet.

Ess

Äldre 16 Feb 09:52

#47

sextiotalist skrev 2020-02-16 08:14:34 följande:

Läst tråden.

Nu när pappan börja förstå att flickans agerande inte är så bra för flickan och misstänker att han inte kommer få så bra stöd från mamman.

Så är mitt tips att han tar kontakt med BUP för att få egna verktyg att hantera gränssättningen. Jag misstänker att det är inte bara att sätta ned foten utan behövs lite mer

Tyvärr är det svårt att komma till hos BUP, men att bara sätta ner foten har du rätt i blir svårt.
Han får börja med att krama henne, men ta bort hennes händer om hon börjar smeka honom och säga att han inte tycker om det utan vill kramas så här, och så kramar han henne "vanligt" eller hur man ska kalla det.
Likadant om hon tränger sig emellan så får han säga att nu vill jag krama, eller sitta bredvid E.

Anonym (hubbe)

Äldre 16 Feb 10:03

#48

Har bara läst trådstarten än så länge. Jag tycker inte att det låter som att du avskyr hans dotter, jag tycker att det låter som att du avskyr att någon kastar saker i ditt ansikte. Jag avskyr det, jag också. Blir jätteirriterad när mina barn är uppe i mitt ansikte. De har hört det några gånger nu så de blir inte förvånade när jag blir extra irriterad ifall de rört mitt ansikte på ett olämpligt sätt.

Jag tror att din styvdotter ser dig som en konkurrent. Det är jättejobbigt att vara i din position, du som vuxen vet att ni inte konkurrerar om samma kärlek, men hon som barn, tror att ni gör det. Din man borde prata mer med henne om det där. Han borde förklara hur hans kärlek ser ut till henne och hur den ser ut till dig. Gärna utan den där rangordningen om vem som kommer först, för det handlar inte om vem som kommer först, det handlar om vilken slags kärlek man ger till sina barn och vilken slags kärlek som man har två vuxna emellan.

Det kan vara bra för dig själv att läsa på lite om hur dynamiken fungerar i en styvfamilj, att det är lätt att känna sig utanför, att det ibland kan vara befogat att stå lite utanför men att det absolut inte är så att du alltid ska stå utanför. Att du kan gå därifrån när du inte orkar är jättebra. Att du har en egen lägenhet att få vara dig själv i och inte försöka stå ut när det inte fungerar.

Anonym (G)

Äldre 16 Feb 10:14

#49

Anonym (E) skrev 2020-02-16 09:30:04 följande:

Vill du berätta hur det var för er när hon var i den åldern och hur det är nu?

Den största skillnaden är att när hon var 11 var det mer fysiskt kläng men nu är hon både fysisk och tilltalar honom mer som man gör med en partner.

Lite exempel.

Han fixade barnvakt till vår lilla och överraskade mig med övernattning på hotell bara han och jag på min födelsedag. Detta gjorde henne galen av svartsjuka. Hon undrade varför inte hon fick vara med och krävde att han ska boka in hotell bara hon o han och det snarast.

Fortfarande så ska hon ligga mellan oss på stranden men nu är det oerhört viktigt att just han är den som smörjer in hennes rygg och rumpa.

Hon springer runt och nyper honom i rumpan hemma och ligger vi och kollar film så kan hon sätta sig grensle över honom. Detta har han dock motat bort numera och man ser hur sårad hon blir när han säger nej.

Hon brukar fråga honom ifall han är stel i ryggen och att hon gärna knådar den. Klä av dig pappa så kommer jag in och tar din rygg sen brukar hon säga. Detta har han också sagt nej till under sista året men ändå fortsätter hon försöka.

Hon är den som vill bestämma vad han ska ha på sig vid finare tillställningar och hon är på honom om att hon alltid ska vara med när han shoppar kläder till sig själv.

Är jag bortrest så är hon på om att få sova med honom i dubbelsängen.

Min man blev ofta arg på mig när jag pratat med honom om det här med mini wife syndrom men han fick sig en rejäl tankeställare tror jag när en äldre dam sa åt honom och henne när vi var på restaurang att de såg så vansinnigt förälskade ut. Ha ha ha ha, hon satt och kliade honom i nacken o jag satt mittemot.

Det här va bara några exempel på hur hon numera är. När hon var 11 trodde jag nog att det skulle växa bort men det har fortsatt o är helt outhärdligt för mig.

möjligt

Äldre 16 Feb 10:19

#50

Detta är faktiskt inte barnets fel även om barnet står för det jobbiga beteendet. Felet är pappans som inte från början satt gränser för beteendet, det är föräldrars roll att berätta för barn vad som är ok eller inte

Bonus är svartsjuk?

INNEHÅLL