Min bm tycker inte jag ska gå upp mer än 10kg under graviditeten

Vissa bm är väldigt fixerade vid vikten.. Min bm tyckte att många av hennes kollegor tjata för mkt av det. Känns som du har en bra livstil så strunta i vad vågen säger. Men går man upp väldigt mycket på väldigt kort tid kan det vara ett varningstecken på t.ex. havandeskapsförgiftning.

Så försök fortsätta att äta normalt och göra det du orkar och inte fixera dig så mycket vid vikten.

Med min första blev jag enorm, gick upp 20 kg + minst 15 kg i vätska. Fick havandeskapsförgiftning. Började på 70 kg och är 158 cm.

Andra gick jag upp 14 kilo och det var min bm jättenöjd med. Jag började då på 76 kilo.

Har 2 st fina friska barn och då har jag även diabetes typ 1.

Det låter konstigt. Jag var precis som dig - 167cm och 65 kg när jag blev gravid. Min barnmorska sa ingenting om hur mycket jag fick gå upp, tror jag gick upp 20 kilo under graviditeten. Det var bara på magen och några månader efter förlossningen har jag gått ner alla gravidkilon och lite mer därtill. Men som sagt barnmorskan sa aldrig något.

Jag vägde 61 när jag blev gravid med båda mina barn. Till mina 163 är det normalvikt. Gick upp 18 med ettan och 17 med tvåan. B.m sa inte ett ord om vikten. Gick ner 14 kg på lika många dagar efter båda barnens födelse.

Du kan inte styra vikten när du är gravid. Det enda du kan styra är vad du äter. Ät nyttigt och unna dig något gott också i bland. En del går upp 10 kg, andra går upp 25 kg - och så finns det sådana som inte går upp alls. Det är definitivt inte bra om man är normalviktig från början.

Vissa barnmorskor fixerar sig vid vikten. Tyvärr.

Jag gick upp närmare 20kg under graviditeten. 

Bytte bm en gång, då jag kände mig obekväm med den första som fokuserade på siffror och inte så mycket om hur jag mådde.

Har du funderat på att byta bm? 

Vad olika det kan vara. Jag började på 55 kg och gick upp 29 kg unde min graviditet... min barnmorska nämnde aldrig vikten eller vägde mig. Det var mer jag som tog upp att jag var orolig över hur mycket jag gick upp, men hon var inte alls orolig då allting såg jättefint ut annars. Väldigt avslappnat tyckte jag.

Alltså, äter du bra och rör på dig så kan du liksom inte göra mer. Inte direkt så att du kan banta...

Jag är övertygad om att det för många inte går att styra vikten under en graviditet. Du äter ju uppenbarligen nyttigt och tränar mycket. Hur menar hon att du ska kunna styra vikten? Men uppmanas ju att inte banta under graviditet. Och det är ju o princip det du skulle behöva göra för att inte gå upp mer. Skit i idioten till barnmorska tycker jag! Med tanke på att du är så aktiv så lär du ju dessutom jobba bort dessa kilon snabbt efter graviditeten.

Såhär. Jag gick upp 13 kg (startade på 82 till 173 cm. Då är jag inte tjock utan snarare smal, är tung i förhållande till hur jag ser ut). Jag vägde mig VARGE dag under graviditeten. Inte för att jag var nojig utan för att jag är intresserad helt enkelt. Jag kunde konstatera att jag kunde stå still i vikt i tre veckor, för att sedan på 3 dagar gå upp 4 kg. Ja det är sant! Min viktuppgång såg ut på detta sätt. Absolut inget långsamt segande uppåt. Då åt jag NOLL socker, alltså inte ens i yoghurt, sylt osv. Och absolut inget överflöd av kolhydrater eller mat generellt. Gick ca 15.000 steg per dag. Det fanns inget jag hade kunnat göra för att inte gå upp dom där kilona om jag inte skulle svultit mig själv då.

Så nej. Strunta i barnmorskan och byt om hon fortsätter tjata om vikt

Vill tillägga att jag låg på minus 4 kg fram rill vecka 24. Så på 14 veckor ökade jag alltså 17 kg. Mer än ett kg i veckan om man slår ut det. Men jag gick som sagt upp mycket på bara 2-4 dagar varje gång för att sedan ligga still i vikt

Inte helt rätt det här med att styra sin kost.

Innan jag var gravid åt jag fisk, broccoli och rotfrukter, älskade ägg och avokado. Åt nästan aldrig sötsaker.

Så blev jag gravid och spydde i tid och otid. Bara tanken på ägg, avokado och fisk fick mig att börja hulka. Kroppen fullkomligt skrek efter passat, smör, varmkorv och pulvermos. Det var det enda jag kunde få i mig.

Tycker man som gravid får liv med dispans från vanliga livet. Det gäller att ta sig igenom graviditeten och fungera. Finns ingen som kräver att man ska äta rätt och nyttigt när man ligger hemma i magsjuka, varför ska man så föra det mör man ligger med huvudet i toaletten varje morgon?

Jag tillhörde också de där som absolut inte kunde äta som jag brukar. Illamående, migrän och mådde allmänt uselt. Var glad för det jag fick ner. Sista månaderna med andra barnet gick jag knappt upp pga att magen var så stor + att nästan allt smakade illa + att det var sommaren -18 och varmare än i helvetet typ så min b.m gav mig "tillstånd" att äta precis vad jag ville bara jag åt nånting.