Här är vi alla vänner.

Alltså menade jag att typ 99,9% är väldigt bra, ett stort antal är toppen och 20 eller fler är personer som jag känner väl, har vissa som vänner på sociala medier både av de som jobbar nu och de som slutat, och flera av dem hade jag tät kontakt med under perioderna på sjukhus och hade ett oerhört stöd av. 

Tidigare var sånt strikt förbjudet för att inte "sudda ut gränsen" mellan att vara vänner och att vara kund/anställd, för båda parters skull. Och så är det ju till stor del fortfarande I de fall det är nödvändigt. Där ena parten missbrukar det. Om t ex en kund bli förtjust i eller i vissa fall besatt av en anställd, eller om en anställd utnyttjar kunden på något vis.

I mitt fall är det så att jag säger till de som jag ser som vänner att det är fritt fram att lägga till mig på sociala medier om de vill, men att jag respekterar tilll 1000% om de vill skilja ordentligt på jobb och fritid. De jag inte har den typen av relation till säger jag ingenting till. 

Vill de höra av sig när de är lediga så är det upp till dem. Vissa gör det mer än gärna, som hon som tipsade mig om Queens nya underbara låt. Andra kommenterar ibland mina inlägg på sociala medier, eller bara gillar dem. Allt är frivilligt.