Här är vi alla vänner.

Ja faktiskt så är vi rätt instängda rent generellt. Våra bekanta i stan går att räkna på en hand, sammanlagt, och de umgås vi ju inte alls med nu så klart, vi har inga släktingar här (mina besöks 1-2 ggr per år), jag är tjänstledig ett år till och maken är arbetslös sedan ett par månader, annars träffade han ju några där dagligen samt åkte lokaltrafik hem (med munskydd). Jag är den som mest hämtar/lämnar på fsk. Vi går aldrig på stan eller restaurang, vi har en galleria jättenära men den vågar man ju knappt gå till nu, då är det munskydd som gäller och på tider då nästan ingen är där. Annars har vi två små matbutiker nära där vi oftast beställer mat för avhämtning eller så försöker man gå när det är färre kunder. Jo jag tycker nog vi är rätt isolerade som det är. Så här har iaf vårt liv sett ut i åratal, förutom att vi gick ut på stan, bio och restaurang några ggr om året innan vi fick barn, och att vi inte köpte mat med avhämtning förut. Gallerian besökte vi också oftare så klart men minimerar det nu iom corona.

Precis. Man skulle så klart vara mindre orolig om man behöver gå ut men annars inte mkt skillnad. Det känns ju jättedumt nu i efterhand att jag inte tog tiden för antingen måste jag vänta två veckor eller så får jag åka till grannstaden på onsdag (bokade den tiden för säkerhets skull).

Vad kommer du göra när du är vaccinerad?

Undrar om tio flyttkartonger räcker? *Mummel, mummel*.