Vad gör man vid Nekat snitt?
Kan bara råda dig att gå med i facebookgruppen ?rätten till kejsarsnitt?. Där kan du få hjälp av många andra som befunnit sig i samma situation.
Har tyvärr ingen erfarenhet själv att dela med mig av
Kan bara råda dig att gå med i facebookgruppen ?rätten till kejsarsnitt?. Där kan du få hjälp av många andra som befunnit sig i samma situation.
Har tyvärr ingen erfarenhet själv att dela med mig av
Tyvärr verkar även redan planerade kejsarsnitt nu börja dras in. De som fått beviljat får det alltså indraget.
Så mycket stor risk att du inte får beviljat.
De enda råd jag kan ge är att se till att gå profylax online. Gör allt för att få hjälp med att förbereda dig inför en förlossning. Och håll tummarna för att allt går bra.
Med allra största sannolikhet får du någon typ av bristning av lättare grad (80% får det) MEN för de allra flesta så läker det bra och leder inte till några vidare komplikationer. Kanske kan vara bra att vara medveten om det och jobba med att acceptera och förstå att det inte kommer vara någon fara oavsett.
Att vara avslappnad och lugn är oerhört viktigt. Så försök verkligen att jobba med det!
Vart har du hört det? Vilka landsting har det gällt?
Vad hemskt! Varken sett eller hört något om det. Antar att det är för att förkorta vårdtiden?
Man sätts ju i en extra känslig sits om det sker så nära inpå så man knappt ens har tid att bearbeta en vaginal födsel. Hoppas verkligen inte att det börjar ske på fler platser, då vet jag inte vad jag tar mig till...
Fast du har väl inte så ont om tid om du är i v 31?
Försök förbereda ändå, ifall det blir så hos dig. Det skadar inte att vara förberedd, profylaxkursen är bra även vid andra smärttillstånd!
Varför är du rädd? Kroppen har alla resurser som krävs för att det ska gå bra, operation är ju större risk för att det åt helvete på något sätt, flera gånger om, du öppnas, du har risk för infektion och ska dras med ett fult ärr. Nä, du fixar det ...
Föd vaginalt herregud. Alla spricker inte och alla får inga negativa upplevelser.
Varför är du rädd? Kroppen har alla resurser som krävs för att det ska gå bra, operation är ju större risk för att det åt helvete på något sätt, flera gånger om, du öppnas, du har risk för infektion och ska dras med ett fult ärr. Nä, du fixar det ...
Ok. Så om rädslan i sådana fall är irrationell bör man då handla i enlighet med den?
Jag har fött tre barn och varit lika rädd varje gång. Aldrig spruckit och varit uppe på benen 30 min efter förlossningen och mått som vanligt.
Det ÄR fakta att det är större risker för både mor och barn med snitt. Det går inte att prata bort.
På den tiden då jag födde mitt första barn, på 80-talet, tog de det säkra före det osäkra och klippte i underlivet i förebyggande syfte. Då slapp man spricka och klippet var lätt att sy ihop efteråt. Vissa klipptes mer än andra, och det kändes inte ens efter en bäckenbottenbedövning. (Som visserligen sved ordentligt men det var inte hela världen.)
När jag födde mitt andra och sista barn, ca 15 år senare, sa de att de inte gör så längre för att underlivet "anpassar sig".
Uppenbarligen anpassar det sig inte tillräckligt, så varför inte återgå till klipp som faktiskt förhindrade dessa orimliga underlivsskador?
Och vad skulle hon med den till? Lämna tillbaka ungen?
Jag tror inte att någon ångrar sina barn oavsett kompikationer.
Sen tycker jag att vården borde steppa upp mer för de som drabbas av förlossningsskador.
På det sättet skulle nog också många planerade snitt inte behövas.
Klipp är mycket lättare att laga än om man spruckit och det är bara slarv om man inte lyckas.
Jag håller inte med dig, jag som varit med om båda anser att förebyggande klipp är bra. Väldigt bra.Precis, eftersom de inte syddes ordentligt. Det är DET som är problemet! Inte själva skadan.
Jag känner ingen som är förlossningrädd, har aldrig träffat någon irl. Min sons fru ville inget annat än att föda vaginalt men fick inte pga mycket trångt bäcken och att barnet låg i säte och vägrade vända sig.
Även med barn två avrådde de skarpt så hon vågade inte föda normalt, något hon sörjer ännu.
Precis! De klippte mig också, på 80-talet. Det tog tid att läka och det gjorde ont i en vecka. De andra två barnen som föddes på 90-talet, då var det ingen klippning utan det fick spricka lite. Jag kände faktiskt knappt av det och det läkte på två dagar.
Men varför tror du man har slutat med det? Det som sas DÅ, på 90-talet, när jag fick mina två yngre barn, var just att bristningar läker bättre.
Har du någon källa på att majoriteten av planerade section sker pga tidigare traumatiska förlossningar?
Ok. För detta är främmande för mig som jobbat inom området i många år :). Snitten pga tidigare traumatisk förlossning ökar, därför att fler blir beviljade nu än tidigare. Men de står absolut inte för majoriteten av de elektiva snitten.
Ok. Men du skrev de planerade snitten i det inlägg jag citerade först. Alltså de elektiva.
Det är din tolkning.