Oro

Mina barn var inte såå små, men jag har några tips ändå:

Kolla om ni kan bo så nära varandra som möjligt. Då kan ni kanske båda se barnen varje dag. När mitt ex och jag separerade, så var barnen ibland en stund hos mig efter skolan, när de egentligen var hos pappa, för att jag var hemma tidigare. Eller så lekte de med en kompis i närheten och tittade förbi hos mig. Det blir lättare och mer naturligt då, om man bor ganska nära varandra. Det var två kilometer i vårt fall. 

Räkna med att ni måste vara båda involverade så gott som varje dag, framför allt i början. Om barnen t.ex. vill att mamma läser god natt saga, trots att de är hos pappa, så kan man kanske göra det i början. Eller att de har glömt en leksak hos den andra föräldern - åk dit med den! Allt för att de inte ska behöva känna att de mister något. Men då menar jag förstås i början, några månader, kanske ett halvt år. Sedan bör man försöka att komma in i rutiner, förutom att veckovis kan vara lite väl långt för en 3-åring. Förutom om ni lyckas ses en liten stund varje dag på något sätt. Även digitalt kan man ju fundera på.... Men jag tror det är väldigt viktigt att ge barnen så mycket trygghet som möjligt i början, så att de märker att det inte är så farligt och blir trygga i den nya situationen. 

Var inte heller för ängstlig, barn märker ju om du är orolig. Det behöver inte vara en stor grej för dem, allt hänger på att de inte förlorar mycket i det där. Om de har båda föräldrar och ser dem regelbundet och kan alltid nå dem, så bör det inte vara något farligt för barnen.