Partner som lägger sig i ens klädsel..

Då får du vara minst lika bestämd.

Vilket föredöme är du för din dotter som alltid viker dig? Kvinnor ska alltid vara undergivna och lyda mannen? När det gäller småsaker kan man vika sig för husfridens skull. Men det här är ingen småsak. Det gäller din integritet, din självständighet och din dotter.

Du har tre val som jag ser det.

1) Gör ingenting och det kommer aldrig att sluta, troligen att bli värre. Det kommer att bli bråk när din dotter blir tonåring. Hon kommer antingen att bli lika kuvad som du eller rymma till kompisar eller killar.

2) Sluta att vara så konflikträdd och säg ifrån. Det blir jobbigt men det är värt det. För din dotters skull och dig själv. Vad kan han göra om du står på dig och går ut klädd i kläder som DU valt? Slå dig? Finner du dig i det? Varje gång han kräver att du byter kläder så säger du "jag bestämmer själv vad jag ska ha på mig" utan att ingå i någon mer diskussion.

Du kan också säga att du inte orkar längre utan föreslå familjeterapi. Tvivlar på att de skulle säga att lösningen är att du lyder din man. Snarare skulle de väl undra om hans kontrollbehov "bara" beror på att det är ok i er kultur eller om han har andra issues. Vägrar han? Ja, då är det dags för alt 3.

3) Du säger att du inte orkar längre med hans "lydnadskrav" och flyttar med din dotter (till dina föräldrar eller någon väninna). I bästa fall blir det en väckarklocka för honom och han lovar att sluta. Då gäller det för dig att sätta stopp så fort han återfaller. 

Du måste också kallt räkna med att han inte vill ändra på sig och att du då inte kan återvända. Så länge du ser den möjligheten som helt utesluten är du i hopplöst underläge.

Har du ingen du kan anförtro dig åt? Mamma, syster, väninna? Låter tungt att inte ha någon att bolla tankar med (förutom internet).

Du kan visst ringa till Kvinnojouren bara för att prata också. De har säkert annat att svara än "Flytta hit!"

Jag tycker också du borde skriva dagbok. Hur ofta händer detta, vad hotar han med om du inte lyder? En vuxen kvinna ska inte behöva lyda sin man.

Men hur kan du acceptera denna inställning:
"Han brukar säga att han inte fattar hur deras män tillåter dem klä sig sådär, men sedan inget mer med det. "

Han anser alltså att mannen har rätt att tillåta resp förbjuda hur hans fru ska klä sig. Är din far och ev bröder likadana, är det den allmänna inställningen i er kultur? Ni lever som i gamla hemlandet fast ni bor i Sverige?

Om du skilde dig från din man så kan du begära enskild vårdnad. Även om ni har gemensam vårdnad betyder det inte att hon måste vara lika mycket hos bägge föräldrarna, hon kan ändå vara mest hos dig. Jag antar att det är du som tar mest hand om henne redan nu. När flickan blir äldre kan hon själv välja vem hon vill vara mest hos.

Framför allt slipper hon växa upp och bli hjärntvättad till att tro att mannen har rätt att bestämma och att kvinnan måste lyda. Oavsett hur kontrollerande hennes far är mot henne och hennes ev styvmor, så får hon en annan uppfostran hos dig. Du kan berätta att kvinnor inte behöver lyda sina män i Sverige. Hon har rätt att klä sig som hon vill och träffa sin kompisar, iaf hos dig. Du kan bli ett bättre stöd för henne än om du stannar kvar och lyder din man. Blir det konflikt mellan dottern och honom, så kommer du inte att våga säga emot, eftersom du har valt att lyda.

Om du tror att din dotter är för ung för att bli påverkad så har du fel. Barn ser och förstår mer än man tror.

Jag glömde ett fjärde alternativ. Att prata med någon han respekterar (typ äldre släkting el präst/imam). Men antar att de skulle tycka likadant som din man...

Men hör du inte själv hur tokigt han tänker? Han kallar svenska kvinnor för horor för att de inte är klädda som han gillar? En man som tänker och säger sådant, han är ingen "jättefin" man. En dag kommer din dotter att få höra att hon "klär sig som en hora" eller värre. Och du kommer att delvis vara ansvarig för det, eftersom du aldrig stått upp för dina värderingar (jag antar att du inte håller med din man att alla vanliga svenska kvinnor är horor).

Det låter som du är rädd för att han ska slå dig om du bara går ut i de kläder du valt. Annars förstår jag verkligen inte varför du är så mesig. Sluta diskutera, börja agera. Att han blir arg och sur får du tåla. Om han inte slår dig, men vill du verkligen till varje pris stanna hos en sådan man?

Du svarade inte på om din egen familj tycker likadant som din man eller att en kvinna alltid självklart lyder sin man? Annars är det ju hos dem du borde söka stöd.

Nej, det finns nog ingen enkel genväg. Try to grow a spine, för din egen och din dotters skull.

Och du har inga svenska/försvenskade väninnor? Nej, det får du förstås inte för din man, han anser dem säkert för "horor". Du skulle behöva kontakta "Varken hora eller kuvad". För kuvad är vad du är.

Du har inte svarat på hur du vill att din dotter ska ha det? Du tänker alltså hjälpa till att kuva henne också? För att gå emot din mans vilja är tydligen aldrig tänkbart.

Jag trodde förr att förtryckta kvinnor som invandrat hit skulle få större frihet. Men nu ser jag att ni frivilligt stannar i buren och låter er förtryckas. 

Jag anser att relationen inte är helig, så att man ska finna sig i vad som helst för att behålla den. Men jag tänker svenskt. Vi kommer aldrig att förstå varandra.

Du är ännu värre kuvad än jag trodde!

Om ni är skilda och hon bor hos dig halva tiden så bestämmer du. Du bestämmer vilka värderingar och då låter henne ha vilka kläder hon vill. Hon skulle då säkert hellre bo hos dig när hon blev tonåring och han skulle inte kunna göra något åt det. 

Men du tänker alltså att även om ni vore skilda så skulle du uppfostra efter HANS värderingar. Varför i all sin dar? Jo, för annars skulle han bli sur och du klarar inte av det. Jag tror iofs att en viljestark dotter skulle kunnat påverka dig om ni inte bodde ihop med pappan.

Att du är född och uppvuxen i Sverige gör det ännu värre. Du och din familj lever fortfarande efter förlegade kvinnofientliga värderingar. Helt opåverkade av svenska värderingar. Som ett Mogadishu i Sverige.

Integreringen har helt misslyckats. Dina föräldrar kunde lika gärna ha stannat i hemlandet. Varken din mor eller du har dragit nytta av jämställdheten.  Och nu tänker du se till att din dotter blir den tredje kuvade generationen.

Du vill inte leva som en självständig svensk kvinna. Du föredrar att leva som en slav.

Vad du behöver tips om är hur man lyckas manipulera sin härskare. För det är vad slavar gör. Att säga ifrån gör aldrig en slav. Slaven kan bara tigga och be eller försöka manipulera. Så du får fråga dina systrar. Dessutom borde du skaffa fler väninnor från din egen kultur, de kan också tipsa.

Vi svenska/västerländska kvinnor har inga tips för vi är (i de allra flesta fall) starka nog att bita ifrån om mannen skulle komma med orimliga krav och kräva lydnad. Men du blir aldrig arg på din man och du säger aldrig ifrån.

Förutom att din man har väldigt konservativa idéer om kvinnors klädsel, så är det något annat fel på honom också. Han verkar sjukligt svartsjuk. Vad skulle det göra att det syns att du är kvinna? Är det skamligt att vara kvinna? Tycker verkligen din far/bröder/svågrar likadant?

Egentligen tror han att andra män kommer att ge dig skamliga förslag och du kommer att falla (ja, du är ju van att göra som män vill). Finns ingen annan förklaring.

Enda sättet som han blir nöjd är väl om du stannar hemma så ingen man alls får se dig.

Förstår du att jag tycker att din man förolämpar det land han bor i genom att kalla vanliga svenska kvinnor för horor och vanliga svenska män för hallickar? Och du tycker alltså det är sådana värderingar din dotter ska lära sig. Hon ska förakta lärarna i skolan och sina klasskamrater. Detsamma skulle en son få lära sig, dvs att svenska kvinnor är horor och att kvinnor alltid ska lyda sina män.

Jag kan inte se något positivt med din man alls. Finns det inga bättre män i din kultur?

Jag hade heller inte lättvindigt accepterat en otrohet. Men hellre en enstaka otrohet (som han ångrar) än att han slog mig, föraktade  kvinnor och bestämde hur jag skulle klä mig.

Det ena är ett misstag, det andra är en oacceptabel inställning som pågår hela tiden.

Förresten har vi inte sagt att du ska lämna direkt utan att du måste ha det som en möjlig lösning när inget annat fungerar. Du har ju inte löst det och kommer inte att kunna lösa det, eftersom du inte vågar gå emot honom.

Vore din man otrogen så kan du alltså acceptera att leva som skild och ensam? Det var ju alldeles omöjligt, skrev du tidigare.

Den här tråden är väldigt upplysande. Nu förstår jag hur hedersförtrycket går till. Allt förtryck består av en som förtrycker och en som låter sig förtryckas. Om man nu inte är inlåst i en bunker.

TS är hjärntvättad till att tro att så måste det vara "för så är det i vår kultur och inget får förändras". Detta innebär att hon också anser att vi svenska kvinnor är horor och att de svenska männen är hallickar. Helt ologiskt resonerat eftersom männen inte säljer sina fruar och flickvänner. Men fördelen med att vara hustyrann är att man inte behöver vara logisk utan kan prata och handla helt efter sina känslor. Ingen vågar ifrågasätta och kvinnor är ju alltid lägre stående.

Hur blir det för TS dotter? I bästa fall (enligt TS och hennes herre), så accepterar hon helt vad hennes föräldrar lär henne. Hon skaffar sig inga svenska kamrater och klär sig som pappa vill. Kanske rentav gifter sig med den pappa bestämmer eller iaf bara med en som han accepterar. Sen uppfostrar hon sina barn likadant och hedersförtrycket fortsätter i fjärde generationen.

Är dottern upprorisk så skickas hon till "hemlandet" och blir bortgift där. TS protesterar kanske svagt men hennes herre har ju alltid sista ordet. Dottern har då ingen chans att få någon hjälp, hennes man kan behandla henne hur han vill.

I bästa fall (i mitt tycke) så rymmer dottern innan hon blir bortgift. Socialtjänsten hittar en fosterfamilj. Hon får välja kamrater, klädsel, utbildning och make själv.
 
I värsta fall gör dottern uppror och blir misshandlad, kanske rentav dödad. Pappan verkar ju helt rabiat i sitt hederstänkande och har redan visat att han inte drar sig för våld.

Det "stöd" TS kan ge sin dotter är att krama om henne när hon gråter för att pappan kallat henne hora och att plåstra om henne när han slagit henne.

Du har själv skrivit att han skulle kunna ta dottern till hemlandet om ni var skilda och han inte var nöjd med din uppfostran. Du har också skrivit att han slagit dig en gång och att du är rädd att han skulle göra det igen om du trotsar honom.

Jag skrev inte att han kommer att mörda dottern, det var det värsta scenariot. Sådant har hänt när dottern "dragit skam över familjen" genom att trotsa pappan.

Det är klart att du är utsatt för hedersförtryck. Du lever i en bubbla där alla anser att kvinnan ska lyda sin man och att han har rätt att bestämma hur hon ska klä sig. Men du underkastar dig villigt hedersförtrycket eftersom du absolut inte vill leva som en skild kvinna. Du lever i förnekelse för att du inte vill erkänna sanningen.

Om din dotter får svenska vänner kommer hon att vilja klä sig som dem. Då blir hon automatiskt en hora enligt din man. Vad tror du din man gör då? Han drar sig som sagt inte för våld.

Visst, barnet kan bjäbba emot men härskaren bestämmer. Du skriver själv att han alltid får sista ordet. Du vågar aldrig handla emot hans vilja. Alltså är du en slavinna. En fri kvinna lyder inte sin man.

Det är din man som inte litar på dig. Det är inte jag som förolämpar dig utan din egen man. Att du ger dig på mig är bara för att jag är budbäraren som kommer med ovälkomna sanningar. Varför skulle han noja så över om någon kan skönja dina kvinnliga former, om han litade på dig? Men det gör han inte för han har en låg tanke om kvinnor.

Eftersom svenskor brukar klä sig som de vill och svenskar inte brukar bry sig om det, eftersom de inte äger sina flickvänner/fruar, så blir automatiskt alla svenskar och alla med moderna värderingar horor och hallickar. Han förolämpar Sverige och svenska värderingar, Klart jag hatar det. Oavsett vilka positiva sidor han har, kan det inte uppväga det.

Jag tycker faktiskt att sådana som tänker så inte har i Sverige att göra. Jag är stolt över den jämställdhet vi har i Sverige. Ni spottar på den och tycker att era medeltida värderingar är finare.