Anser ni att det är märkligt att bli ihop med sin styvbror, om föräldrarna blev ihop efter att barnen flyttat hemifrån? När de alltså inte har växt upp ihop? Jag tycker inte det är konstigt, även om det kanske är lite ovanligt.
Stjärnfamilj är inte kärnfamilj. När ska folk fatta det?
Jag känner till flera liknande fall:
Ett tonårspars föräldrar blev ihop efter att tonåringarna blivit ett par. Båda paren är idag gifta.
Ett par flyttar snabbt ihop och har med sig barn från tidigare förhållanden. Kort därefter väntas ett gemensamt barnbarn.... Barnbarnets föräldrar är fortfarande tillsammans, men deras föräldrar är det inte.
Tjejs ensamstående far träffar en ny kvinna. Kul. Visar sig att tjejen redan är ihop med kvinnans son. Båda paren fortfarande ihop.
Det enda sjua fallet jag känner till är styvfar och styvdotter som så att säga dumpade mamman och blev ihop.
Jag tycker tanken på det känns obehaglig.
Jag ser inget konstigt alls i det, särskilt inte som de inte ens har vuxit upp ihop. På det här sättet får dessutom föräldrarna, som funnit varandra på äldre dagar när det förmodligen är för sent för ett gemensamt barn - kanske ändå gemensamma barnbarn! Det skulle jag själv tycka var fantastiskt, för när man har var sin barnbarnskull så kan man aldrig riktigt dela upplevelsen. Det är alltid "dina" respektive "mina".
Om två styvsyskon blir ihop medan de bor tillsammans som syskon, så skulle jag känna oro över att det förelåg något tvång. Och då troligen gentemot flickan. Att hon inte var trygg i sitt eget hem, utan pressades till detta av en individ som HON inte valt att bo tillsammans med (utan hennes förälder).
Det enda sjua fallet jag känner till är styvfar och styvdotter som så att säga dumpade mamman och blev ihop.
Hur gammal var styvdottern?
Det här är problematiskt på två sätt, dels att flickan kan ha blivit pressad till det (om hon var ung och fortfarande bodde hemma).
Och dels för att det enligt lagarna i Gamla Testamentet räknas som blodskam (incest) när en man ligger med en mor och hennes dotter, eller två systrar. Och likadant om det är en kvinna som ligger med en far och hans son, eller två bröder, såklart. Detta gällde även i svensk lagstiftning långt in på 1900-talet, och jag tror att folk i allmänhet fortfarande KÄNNER ett äckel över det, trots att det inte är olaligt längre.
Men snälla människor de kan inte anses okej detta. Hur tänker ni? Är detta något typiskt svenskt? Jag har aldrig hört ens talas om något liknande i o f s min släkt e svensk men jag kan inte på allvar tro på att ni tycker detta är okej. Det är ju en spärr man borde få i hjärnan direkt! Inte ens kunna vara möjligt att få känslor. Men! Om man nu får det så precis som svar på tal skrev så agerar man ju inte efter de känslorna.
Det känns som att ni som svarar har många egna skelett i era garderober därför rättfärdigar ni detta. Eller trollar.
Men snälla människor de kan inte anses okej detta. Hur tänker ni? Är detta något typiskt svenskt? Jag har aldrig hört ens talas om något liknande i o f s min släkt e svensk men jag kan inte på allvar tro på att ni tycker detta är okej. Det är ju en spärr man borde få i hjärnan direkt! Inte ens kunna vara möjligt att få känslor. Men! Om man nu får det så precis som svar på tal skrev så agerar man ju inte efter de känslorna.
Det känns som att ni som svarar har många egna skelett i era garderober därför rättfärdigar ni detta. Eller trollar.
Enda är väl att det kan bli lite jobbigt om något av paren sedan gör slut (förälder+styvförälder eller barn+styvbarn). Men alla är ju vuxna människor utan blodsband, så jag ser inga problem utöver det. Smidigt med morfar/farmor eller farfar/mormor som par om det kommer barnbarn 
Men vad spelar det för roll? Att det inte är blodsband? Det är ju fortfarande tabu tycker jag. Och alla jag frågat haha. Men de är inget fan av familjeliv så de skriver inte här.
Tycker detta är en så konstig tråd och den blev bara så extra konstig när alla bara- jaaa ja de e helt okej bla bla bla. Detta skulle inte accepteras tror jag i så många andra länder än landet lagom.
Men vad spelar det för roll? Att det inte är blodsband? Det är ju fortfarande tabu tycker jag. Och alla jag frågat haha. Men de är inget fan av familjeliv så de skriver inte här.
Tycker detta är en så konstig tråd och den blev bara så extra konstig när alla bara- jaaa ja de e helt okej bla bla bla. Detta skulle inte accepteras tror jag i så många andra länder än landet lagom.
Men vad spelar det för roll? Att det inte är blodsband? Det är ju fortfarande tabu tycker jag. Och alla jag frågat haha. Men de är inget fan av familjeliv så de skriver inte här.
Tycker detta är en så konstig tråd och den blev bara så extra konstig när alla bara- jaaa ja de e helt okej bla bla bla. Detta skulle inte accepteras tror jag i så många andra länder än landet lagom.
Men vad spelar det för roll? Att det inte är blodsband? Det är ju fortfarande tabu tycker jag. Och alla jag frågat haha. Men de är inget fan av familjeliv så de skriver inte här.
Tycker detta är en så konstig tråd och den blev bara så extra konstig när alla bara- jaaa ja de e helt okej bla bla bla. Detta skulle inte accepteras tror jag i så många andra länder än landet lagom.
S vad menar du? Att vi träffat samma person?
Jag tycker det är konstigt om ens förälder träffat någon. Och man träffas allihopa på t ex en släktmiddag. Och då lär känna ens förälders partners barn och sen blir tillsammans med hen. Det kan jag bara inte förstå hur man ens kan börja få känslor. Och om man av någon konstig anledning får känslor så borde man hålla de inne.
Men! Om man tex berättar för sin förälder en dag att jag har träffat någon. Och föräldern säger vet du , jag me! Så visar de sig att de förälder och barn. Ja då e de ju inte mkt att göra åt.
Jag tycker det är konstigt om ens förälder träffat någon. Och man träffas allihopa på t ex en släktmiddag. Och då lär känna ens förälders partners barn och sen blir tillsammans med hen. Det kan jag bara inte förstå hur man ens kan börja få känslor. Och om man av någon konstig anledning får känslor så borde man hålla de inne.
Men! Om man tex berättar för sin förälder en dag att jag har träffat någon. Och föräldern säger vet du , jag me! Så visar de sig att de förälder och barn. Ja då e de ju inte mkt att göra åt.