Dejta ungkarl?

Med ungkarl menar du då någon som aldrig har bott ihop med någon, eller som inte har haft något stadigt förhållande överhuvudtaget?
Sen beror det ju mycket på om det är en man som valt att leva ensam för att han inte VILL bo med någon eller om han har haft svårt med kvinnor och vill men inte har haft förmågan att få till det?

Vad menar du med ungkarl, den traditionella dvs ensamstående man, eller något annat?

Om de verkar trevliga hade jag inte brytt mig om de är oerfarna på förhållandefronten. Men jag hade varit uppmärksam på de fallgropar jag själv upplevt med helt oerfarna män. T ex porrberoende och stela föreställningar om vad ett förhållande innebär.

Precis, jag menar en man som aldrig haft ett förhållande eller bott tillsammans med en kvinna. Om han har varit på några dejter eller ej vet jag ju inget om.

Ja det kan ju vara så att han har trivts som singel, eftersom jag inte träffat någon av dom så vet jag ju inte det heller. 

Hur menar du med "haft möjlighet att dejta" dessa män som du knappt vet något om och aldrig har träffat?

De har hört av sig till mig. En tränar på samma gym som mig så det är där han sett mig och fått intresse. 

En av dom känner jag lite sen innan och har sett från och till så där vet jag att han inte haft något förhållande. Den andra "antar" jag bara att han inte haft något förhållande, det är en känsla jag fått. (båda är barnlösa också). 

Nu räknas jag inte riktigt, men svara ändå.

För 7 år sedan blev jag ihop med en man ca 45-50, jag 16 år yngre. 

Han har 20 år tidigare levt med en kvinna ett par år, men förhållandet var ojämlikt och han blev bränd. Sedan har han jobbat, jobbat, jobbat och "tagit hand om" sitt hus. Huset behövde han städa 3 månader innan jag fick se det, jag blev ändå chockad över hur det såg ut. Han hade sedan insett att han inte hade något i livet, trots att han närmar sig pension. 

Jag var försiktig och försökte dubbelkolla det han sa, kan han kompromissa osv. Vi flyttade ihop tidigt, men jag behöll min lägenhet ett år som säkerhet. Det märks att han inte haft ett socialt liv, men jag är inte heller så social, så det funkar. Och att han inte behövt planera efter någon annan och kan göra saker i sin takt. Men de flesta har sina sidor. På det stora hela har vi det bra.

 

Vad vill du själv med resten av ditt liv?

Jag personligen känner i dagsläget inget som helst behov av att bli sambo med en ny man utan ser särboskap som en fördel.
Jag sköter mitt och han sköter sitt och så ses vi när vi har tid och lust.
Slipper träta om städ, tvätt, matlagning, biltvätt, gräsklippning osv.
Och då har en ungkarl en fördel i mina ögon. De kan ta hand om sig själva och sitt eget och förväntar sig inte att jag ska göra typiska kvinnosaker åt dem.

Vad vill du ha ut av förhållandet/dejtandet själv då? Söker du någon att bli sambo/gifta dig med, skaffa barn med? Då kan du få svårighet med någon av dessa män kan jag tänka mig!
Att vara van att leva sitt liv ensam, att inte ha varken partner eller barn, gör att man blir ganska ego och kan ha svårt att anpassa sig, kompromissa m.m.
Om du inte nödvändigtvis söker det så är det väl bara att testa om detta är killar som du tycker verkar intressanta?
Låter ju inte som att du känner någon av dem så mycket, så kanske kommer du märka varför de är singlar rätt snart!