Hur kommer det sig att vissa får all tur i livet?

Jag är en sån där som har tur. Inte vinna-200-miljoner-på-lotto-tur men oftast går allt precis som jag hoppas i livet. Jag och alla i min närhet är friska och sams. Jag har halkat in på ett bra jobb som andra antagligen skulle göra bättre men där möjligheterna presenterar sig på rad. Jag lyckades pricka in en 10-poängare till man när jag var 18 år som jag nu är gift med. Jag blev gravid på första försöket. Barnet är glatt och enkelt att ta hand om. Mannen fick ett arv från en avlägsen släkting som gav oss kontantinsats till lägenhet. Vi lyckades pricka in bostadsmarknadens klättring och göra flera bra affärer.

Och bara sånna saker som att jag aldrig varit arbetslös, blivit utsatt för något brott eller ställts inför någon nämnvärd sorg, gör mig oerhört tacksam.

För jag är verkligen tacksam! Jag är väl medveten om att jag har tur och att andra har det kämpigt. Jag är också lite orolig. Universum borde ju på något sätt balansera ut detta snart, och jag börjar bli rädd att jag samlat på mig alldeles för mycket välgång så att det snart kommer ett rejält fällben för mig. Är livrädd att något ska hända mitt barn. Och skulle det göra det skulle jag garanterat se det som ett ?straff? för att jag haft det för bra för länge. Och då kommer jag vilja byta varenda jobb och varenda bostadsaffär i värden mot att mitt barn skulle må bra.

I slutändan är det ju det som spelar roll. Att man är tacksam för den välgång man får och att ens familj mår bra.