Ledsen, min man bryr sig inte om min njutning

Och?

Men alltså, det är som att ni är typ 15 år gamla och aldrig läst eller pratat om sex med någon alls. 

Det är väl rätt naturligt att man stöter hårt och fort det sista innan man kommer. och det är också rätt naturligt att det kan göra ont om man som kvinna då inte är ordentligt förberedd (om inte killen har en lite kortare längd på sin utrustning). 

När du blir sexuellt upphetsad så kommer du att utvidgas och mjukas upp och då borde inte de där stötarna göra ont. Det saknas både förspel och klitorisstimulans hos er. Varför sa du inte ifrån när han tog bort din hand när du smekte dig själv? Det var något av det dummaste jag hört, både att en man gör så och att man som kvinna då inte protesterar. 

Du behöver ta ett ordentligt samtal med din man, kanske att ni borde ta kontakt med en sexolog eller någonting för av det du skriver så känns det som att in båda två levt under en sten vad gäller kunskap om sexuell njutning. 

Ber om ursäkt om mina ord verkar hårda eller nedvärderande, men för mig är det chockerande hur ni har kunnat vara tillsammans i 20 år och inte kommit längre än så i er dialog eller sexuella experimenterande.

//Från en som också varit tillsammans med sin man i snart 20 år och där min njutning är en lika stor självklarhet som min mans även om jag inte riktigt hinner med att komma när vi har snabbisar (men njuter av dem också ändå). 

Ja alltså om det är okej att du inte går orgasm så behöver väl inte han få det heller.

Och att han tar bort din hand när du smeker dig själv - vilket svin. Förlåt mig, men vilket svin. 

Det är väl inte ditt problem. Ska man ha sex så ska väl båda få njutning.
Om orgasmen är så viktig för honom så får han väl skaffa sig en lösvagina eller runka.
Du ska inte behöva ställa upp på något du får ont av och inte njuter av.

Har haft den typen av man, som inte känner av hur partnern mår. Och framförallt är nöjd och klar efter sin egen orgasm.

Tack och lov har jag börjat prioritera mig själv och gör slut om jag märker dessa tendenser.

Är 55+ och haft en del i denna kategorin.

Om han blir så frustrerad kan du be honom knulla sig själv i halsen med sin egen kuk. Jag hade bett en sån man dra så långt åt helvete det bara går. Vilket vidrigt as. 

Du kan inte vara seriös. Ingen normal person tolererar att ha det så det så i så många år. Hur kan du tolerera att han behandlar dig så? Varför har du sex med honom?

Behöver få utlösning i dig? Hur ska han få orgasm? Varför ska du bry dig? Han får väl runka

Jaha? Det är ju inte ditt problem? Om han hade brytt sig om dig så hade ju båda sluppit vara frustrerade

Det är inte ditt problem. Kan han bara få orgasm av att göra så att du får ont och DESSUTOM inte bryr sig om ifall du får orgasm eller har det skönt ens, ja då är det ju så att DIN orgasm inte är något som bekymrar honom, då är inte HANS orgasm något som bör bekymra dig. Och? Fortfarande inte ditt problem! Om han klagar så tala om att du inte njuter av att ha sex med honom så du vill inte ha det mer om han inte ändrar sitt sätt och intresserar sig för att även du ska ha det skönt och njuta. 

Då får du helt enkelt säga AJ! högt och ljudligt och slutar han inte får du knuffa bort honom och avsluta sexet. Undrar han varför säger du att han gör dig illa och struntar i att du säger till,  därför tappar du lusten att ha sex med honom. 

Det är absolut inte lätt att plötsligt efter 20 år kräva att också vara viktig i ett förhållande, på alla vis, men nödvändigt för det egna välbefinnandet. Om detta inte kan lösas så skulle iaf inte jag vilja stanna, hur mycket jag än älskade honom. Men, hur mycket älskar han dig? Han struntar ju i hur du har det när ni har sex. 

Jag älskar min man, men han har inte brytt sig om det jag har sagt att jag behöver för att må bra i vårt förhållande (inte sex, andra saker) så jag vill skiljas sa jag. Han bröt ihop och drog iväg till jobbet och när han kom hem sa han att han inte ville skiljas. Han ändrade sig och ger mig nu mer av det jag behöver för att må bra, så nu ska vi istället bli särbos för jag känner att jag behöver space. Om han fortsätter på samam väg och år sådan som jag behöver (grundläggande saker, jag kräver inget konstigt, det var sådant jag fick i början av vårt förhållande) så kan det hända att vi flyttar ihop igen. Så jo, ibland kan man behöva lämna den man älskar även om det gör ont. Jag har inte mått så här bra på många många år! 

Hur går det,TS? Har du försökt prata med honom?