Forum Missbruk - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vad skiljer en missbrukare och en icke missbrukare åt?

    Tis 28 jul 23:18 Läst 0 gånger Totalt 16 svar
    Anonym (Funde­rar)
    Visa endast
    Tis 28 jul 23:18

    Det finns olika missbruk, nu tänker jag främst på alkohol, droger och rökning, men också spelmissbruk, sexmissbruk osv.
    Vad är det som gör att vissa trillar dit, vissa inte?
    Utbildningsnivån skiljer sig åt, lågutbildade missbrukar mer, det är tydligt i forskningen.
    Men i övrigt? Vad skiljer grupperna åt? Det kan inte bara vara en mental styrka att kunna avstå - eller? Högutbildade narkomaner eller personer med fetma existerar ju, likväl som lågutbildade hälsofanatiker som lever ett otroligt sunt liv .

  • Anonym (AAA)
    Visa endast
    Tis 28 jul 23:22 #1

    Bra fråga, men på något sätt så har vissa individer svårare att hantera vad det nu är de missbrukar. De som är lågutbildade är det kanske just pga av detta, snarare än tvärtom?

    Man brukar rätt ofta prata om "självmedicinering". De som inte orkar/kan/vågar ta itu med ett annat problem flyr (tillfälligt) med hjälp av något som då väldigt lätt blir ett missbruk.

  • Tis 28 jul 23:31 #2

    Det finns en "beroende-gen" har de ju upptäckt. Det kan alltså vara ärftligt en tendens att bli beroende.

    I min släkt har vi haft massor av alkoholister, men alla verkar inte få genen. En av mina bröder började röka, rökte några år och sedan bestämde han sig för att sluta. Inga problem! Han hade ingen abstinens ens. Han kunde dricka 5 koppar kaffe om dagen men lika gärna hoppa över kaffet ett par dagar. Inget beroende fastnade på honom.

    Själv blir jag beroende av allt, men min kloke pappa lärde mig hur jag skulle göra. Knepet var att bli beroende av så ofarliga saker som möjligt. Därför har jag sett till att bli beroende av kaffe, choklad och TV-serier och undviker alkohol helt.

  • Ons 29 jul 00:57 #3
    Anonym (Funderar) skrev 2020-07-28 23:18:26 följande:

    Det finns olika missbruk, nu tänker jag främst på alkohol, droger och rökning, men också spelmissbruk, sexmissbruk osv.

    Vad är det som gör att vissa trillar dit, vissa inte?

    Utbildningsnivån skiljer sig åt, lågutbildade missbrukar mer, det är tydligt i forskningen.

    Men i övrigt? Vad skiljer grupperna åt? Det kan inte bara vara en mental styrka att kunna avstå - eller? Högutbildade narkomaner eller personer med fetma existerar ju, likväl som lågutbildade hälsofanatiker som lever ett otroligt sunt liv .


    Vilken forskning säger det? Källa?

    Har dessa forskningar genom gått peer review?
  • Anonym (Err)
    Visa endast
    Ons 29 jul 01:15 #4
    Xlr8 skrev 2020-07-29 00:57:40 följande:

    Vilken forskning säger det? Källa?

    Har dessa forskningar genom gått peer review?


    Alltså. Det är närmast att betrakta som allmän kunskap/kännedom så sök du din källa själv. Att slentrianmässigt fråga efter forskningsresultat sådär säger mer om din brist på kunskap.
  • Anonym (Err)
    Visa endast
    Ons 29 jul 01:19 #5

    Ah, ber om ursäkt. Utgår ifrån att du vände dig mot fetma då det i sig inte är en indikation på missbruk?

  • Ons 29 jul 04:22 #6

    Vid ett missbruk så äger alkoholen eller annat dig. Alkoholen har tagit över i ditt liv. Alkoholen är viktigast av allt. Typ så.

  • Anonym (Alkis­)
    Visa endast
    Ons 29 jul 07:02 #7

    Jag är en missbrukare av alkohol. Just nu är jag helt torr sedan en tid tillbaka. Utbildad akademiker med ett krävande arbete. Tror inte att någon på arbetsplatsen har anat hur det ligger till fast jag oftast druckit runt en flaska vin varje kväll. Jag vet inte om jag har haft anlag för att bli missbrukare. Vad jag vet finns det inte några kända fall i släkten.

    I grunden var alkoholen en belöning för att jag jobbat hårt och haft stressigt på jobbet men sedan blev det liksom ett tvång. Jag var tvungen att dricka varje kväll även om jag visste att det påverkade mitt liv negativt.

  • Anonym (Å)
    Visa endast
    Ons 29 jul 07:09 #8

    Det är nog inte så svartvitt att det finns en solklar gräns mellan bruk och missbruk. Problemet är väl snarare att det är väldigt lätt att glida över till missbruk innan man ens märkt att det är ett problem. Alla kan gå från bruk till missbruk, skillnaden ligger väl i hur snabbt det går.

  • Anonym (Sorgs­en)
    Visa endast
    Ons 29 jul 08:15 #9
    Anonym (AAA) skrev 2020-07-28 23:22:18 följande:

    Bra fråga, men på något sätt så har vissa individer svårare att hantera vad det nu är de missbrukar. De som är lågutbildade är det kanske just pga av detta, snarare än tvärtom?

    Man brukar rätt ofta prata om "självmedicinering". De som inte orkar/kan/vågar ta itu med ett annat problem flyr (tillfälligt) med hjälp av något som då väldigt lätt blir ett missbruk.


    Jag tror du har bra poänger där. Missbruk är ett sätt att fly från problem och döva ångest istället för att ta itu med dem. Starka ambitiösa människor med bra skyddsnät omkring sig klarar också av tuffa jobb och utbildningar och får därmed mer framgång också.

    Jag har själv varit i en svacka i många år. Har alkoholism i släkten men trodde aldrig att jag själv skulle kunna bli beroende av något. Jag är intelligent och högutbildad och var väldigt stark förut, klarade av allt och hade karaktär att sluta med vad som helst när jag kände att jag började tappa kontrollen. Märkte jag att jag började bli sugen på cigarretter så slutade jag helt tvärt att röka osv.

    Sedan för ca 15 år sedan brände jag ut mig med hektiskt liv och för mycket ansvarskrävande jobb och utbildning. Följdes av några svåra år då jag gick igenom en rad stora kriser; skilsmässa, tvister med idioter jag hade oturen att göra affärer med (jag sålde t.ex ett par hästar till en kvinna som vanvårdade dem, det var en lång process att få tillbaka dem och stora kostnader och mycket hjärtsorg att rehabilitera dem), en ny destruktiv relation med en psykopat som krossade min självkänsla, trafikolycka, depression osv. Jag som aldrig varit sen med en räkning hamnade hos kronofogden och tappade helt kontrollen över ekonomin, ja hela livet slogs sönder. Jag började dricka vin hemma, inte för att bli full för jag har aldrig gillat den känslan men för att det gav mig någon slags tröst att ha ett glas vin framför mig. Köpte BIB och kunde lika gärna hälla upp ett glas innan frukost, för att orka genomleva den dagen och ge mig en ursäkt att inte ta tag i ångestberget. Jag levde med extrem skuldkänsla i några år och dolde det bra, klarade väl av vardagen hyfsat och har jobbat och så men jag tappade ambitionerna, har inte haft orken att komma tillbaks på topp så att säga. Ekonomin är fortfarande katastrof och jag har blivit mästare på att blunda och skjuta på jobbiga saker jag måste ta tag i. Det kan vara småsaker som att ringa ett samtal eller skicka in en blankett, även sådant som faktiskt är bra för mig och kan ge mig pengar, jag har blivit överkänslig för måsten - får ångest av det. Jag lyckades sluta dricka för ett par år sedan men nu är det som att jag kan bli beroende av vad som helst som kan hjälpa mig prokrastinera så jag slipper ta tag i mitt liv. Jag kan inte sluta röka, hetsäter mat och godis, fastnar på familjeliv och scrollar i timmar... har biivit en karaktärssvag människa helt enkelt. Nu har jag sträckkollat tre säsonger av en tv-serie på fyra dagar exempelvis istället för att bara sätta mig och skriva jobbansökan och skicka in min jätteenkla deklaration som jag ännu inte lyckats skicka in för i år... jag döljer allt detta för min omgivning som inte anar ens toppen av isberget och min ångest bara växer för att mitt liv blivit så värdelöst. Jag som hade det så bra, nu hankar jag mig fram på servitrisjobb och får knappt ihop till mat och hyra fast jag har så otroligt mycket kunskaper och hög utbildning. Det är nog tur för mig att jag inte gillar att vara full för då hade jag nog suttit där på bänken som en riktig alkoholist vid det här laget.
  • Ons 29 jul 08:33 #10

    Kontrollförlusten

  • Anonym (Adopt­erad/I­ndien)
    Visa endast
    Ons 29 jul 08:37 #11

    Jag är adopterad och har två syskon som också är adopterade, dock från andra länder.
    Alla vi tre är missbrukare av något slag. Vi har alla olika uppväxt från det land som vi föddes i. Vi lider alla av psykisk ohälsa etc.

  • Ons 29 jul 22:35 #12
    Anonym (Err) skrev 2020-07-29 01:15:21 följande:

    Alltså. Det är närmast att betrakta som allmän kunskap/kännedom så sök du din källa själv. Att slentrianmässigt fråga efter forskningsresultat sådär säger mer om din brist på kunskap.


    Ja självklart är det bristande kunskaper, vore mer dumt och fråga en fråga man kan svaret på eller?

    Nej människor berör jag inte i någon av mina publikationer, de är bara ett störande moment och källa till fel.

    Fast fascinerad att läsa om.

    Ska leta lite.
  • Ons 29 jul 23:09 #13
    Anonym (Err) skrev 2020-07-29 01:15:21 följande:

    Alltså. Det är närmast att betrakta som allmän kunskap/kännedom så sök du din källa själv. Att slentrianmässigt fråga efter forskningsresultat sådär säger mer om din brist på kunskap.


    Ha got you!!

    "Det är nytt. Såvitt vi vet har man aldrig kartlagt socioekonomiska skillnader kopplat till beroende förut, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, till Accent."

    Inte ens 2 år gammal....

    Så allmänt känt ? Nej. Flera publikationer? Troligen inte.
  • Anonym (morot­)
    Visa endast
    Ons 29 jul 23:38 #14

    Det finns flera genetiska faktorer som t.ex.gör att vi förbränner droger olika, reagerar olika och får olika mycket ut av de olika drogerna.

    Men sedan blir man givetvis lättare beroende om ens situation är så tråkig att drogruset är det bästa tillvaron har att erbjuda. De som har kärlek och framgång istället för trauma, skulder eller depression har lättare att inte fastna, och även lättare att inte återfalla om de får hjälp att sluta med drogerna.



    genetiska faktorer
    aktuell biokemi (kan förändras med ålder och drogvanor)
    psykologiskt mående
    socialt nätverk 

    skulle jag nog säga är viktigt utifrån det jag har läst.

  • Anonym (Err)
    Visa endast
    Tor 30 jul 00:00 #15
    Xlr8 skrev 2020-07-29 23:09:03 följande:

    Ha got you!!

    "Det är nytt. Såvitt vi vet har man aldrig kartlagt socioekonomiska skillnader kopplat till beroende förut, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, till Accent."

    Inte ens 2 år gammal....

    Så allmänt känt ? Nej. Flera publikationer? Troligen inte.


    Men grattis. Du vann en påse personligen tärnad morot.

    Ja, det är intressant. Jag hoppade i fel vagn där då en del studiematerial tydligt talat om det ett antal år. Dumt att förutsätta saker men som sagt. Jag ska gå och sätta mig och tärna morötter.
  • Tor 30 jul 19:58 #16

    Rent medicinsk så måste man uppfylla vissa diagnoskrav för att ens kunna få epitetet, en del inbillar sig att inmundiga en drog är allt som krävs.
    Sen har du ett steg till mellan missbruk och bruk, och det är beroende och även detta har diagnoskrav som måste uppfyllas.
    Saken är att de allra flesta som nyttjar droger(alkohol inkluderat) är bara brukare, vilket betyder att man inte har problem med sin konsumtion i sig eller sitt liv.


    Drogkonsumtion sker i alla demografer, och cannabis sägs vara mycket välfördelat, som är den överlägset största olagliga drogen.


    Det finns forskning att intelligenta människor hellre bildar sig en egen uppfattning om droger och testar själva än lyssna på vad man blir tillsagd.
    Och sen är det ett välkänt faktum att de med psykisk ohälsa är dubbelt så trolig att testa och nyttja droger.
    Men det sker oftast pga de inte får adekvat hjälp av sjukvården.


    hur många meter var det? 88-ägd och avklarad!
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll