Är det verkligen okej att välja bort/prioritera annat före sitt barn och bara vara närvarande när man behagar?

Hon har antagligen hört, som så många andra har gjort, att barnet behöver sin pappa. Att hon ska underlätta deras umgänge och att det är dåligt för barnet att vara utan pappa.

Ja, barn mår bra av att ha en pappa - men då ska det vara en pappa och inte en egotrippad man som råkar vara biologisk far till barnet. En man som inte bryr sig nämnvärt om sitt barn och inte engagerar sig minsta lilla, han är ingen riktig pappa.

Din vän ska se till barnets bästa och inte pappans. Barnet mår inte bra av att vara pappans leksak, som han plockar upp och leker med när han har tråkigt. Pappan får helt enkelt bestämma sig; antingen satsar han 100% eller så får han finna sig i att vara en lekfarbror som kommer på besök någon gång i bland och inte har några rättigheter.