Forum Psykisk ohälsa - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Nu får det vara nog med oron! Jag slutar idag.

    Sön 2 aug 13:46 Läst 0 gånger Totalt 16 svar
    Anonym (J)
    Visa endast
    Sön 2 aug 13:46

    Jag orkar inte mer! Oroar mig för allt, särskilt sjukdomar. 45 år är jag och nu slutar jag. Min 11-åring var ledsen i morse och blir rädd när jag håller på vad jag tror är i smyg. Ni vet, kollar upp, försäkrar mig etc Hon ska INTE behöva påverkas av min skit. Så, nu byter min hjärna fokus och ger inte efter för ångesten.

    Är nån med? Vi peppar varandra och skriver BARA tips och idéer om hur vi lyckas må bra och våra BRA dagar. Inget annat!

  • Anonym (M)
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:00 #1

    Ok, jag är på! Ska ta en promenad nu för att komma ut i friska luften samt handla litet mjölk.

  • Anonym (-)
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:01 #2

    Jag förstår inte trådstarten?

  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:13 #3
    Anonym (-) skrev 2020-08-02 14:01:44 följande:

    Jag förstår inte trådstarten?


    En tråd där vi peppar varandra att sluta oroa oss och BARA foka på det och inte en tråd där vi maler på våran ångest!

    Typ att idag har jag tränat, inte googlat symtom, ätit bra etc och tips på saker som kan funka. Jag vet att hjärnan snappar upp det man fokuserar på och därför är det bra att förstärka det man vill att den ska tänka.
  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:15 #4
    Anonym (M) skrev 2020-08-02 14:00:35 följande:

    Ok, jag är på! Ska ta en promenad nu för att komma ut i friska luften samt handla litet mjölk.


    Åh kul! Tack! Ja, ska också ut en sväng och ska denna vecka inte falla för att kolla upp grejer som jag oroar mig för. Men jag börjar med idag. INGET googlande om symtom utan vänta ut ev oro.
  • Anonym (M)
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:18 #5

    Tips: två tunna böcker ( finns som ljudbok också) av Åsa Nilsonne respektive Anna Kåver "Vem är det som bestämmer i ditt liv" och "Att leva ett liv inte vinna ett krig"

  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 aug 14:27 #6
    Anonym (M) skrev 2020-08-02 14:18:26 följande:

    Tips: två tunna böcker ( finns som ljudbok också) av Åsa Nilsonne respektive Anna Kåver "Vem är det som bestämmer i ditt liv" och "Att leva ett liv inte vinna ett krig"


    Super! Tack för tips. Jag läste en bok som påminde om den sista titeln du skrev, just att inte kämpa konstant. Att det är lättare att sluta oroa sig om man inte kämpar emot utan lär sig leva med oron och accepterar den. Alltså inte försäkra sig och kolla upp allt, men bar stå ut med oron.
  • Anonym (Anony­m)
    Visa endast
    Sön 2 aug 16:39 #7
    Anonym (J) skrev 2020-08-02 14:27:13 följande:
    Super! Tack för tips. Jag läste en bok som påminde om den sista titeln du skrev, just att inte kämpa konstant. Att det är lättare att sluta oroa sig om man inte kämpar emot utan lär sig leva med oron och accepterar den. Alltså inte försäkra sig och kolla upp allt, men bar stå ut med oron.
    Det är inte särskilt hälsosamt att vara utan oro heller. 
  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 aug 18:02 #8
    Anonym (Anonym) skrev 2020-08-02 16:39:04 följande:

    Det är inte särskilt hälsosamt att vara utan oro heller. 


    Om man inte har problem med sin oro så behöver man engagera sig. Oro som utgår från att man tar beslut och har koll på sin egen och sina barns välmående är som du skriver, bra och nödvändig. Men denna tråd är för oss som lider av stark, icke konstruktiv oro för saker som förmodligen inte kommer inträffa. Det suger enormt mycket energi och gör att livet blir ganska sugit. Så bra att oroa sig mindre i onödan.
  • Sön 2 aug 22:03 #9 +1
    Anonym (Anonym) skrev 2020-08-02 16:39:04 följande:
    Det är inte särskilt hälsosamt att vara utan oro heller. 
    Fast det handlar det ju inte om i det här fallet. Här handlar det om att bryta tvångshandlingar. 
  • Sön 2 aug 22:04 #10
    Anonym (J) skrev 2020-08-02 18:02:43 följande:
    Om man inte har problem med sin oro så behöver man engagera sig. Oro som utgår från att man tar beslut och har koll på sin egen och sina barns välmående är som du skriver, bra och nödvändig. Men denna tråd är för oss som lider av stark, icke konstruktiv oro för saker som förmodligen inte kommer inträffa. Det suger enormt mycket energi och gör att livet blir ganska sugit. Så bra att oroa sig mindre i onödan.
    Om du har lust skulle jag vilja veta hur denna oro yttrar sig i vardagen. Kanske blir OT och tappar trådens syfte. 
  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 aug 23:46 #11
    Illusion skrev 2020-08-02 22:04:52 följande:

    Om du har lust skulle jag vilja veta hur denna oro yttrar sig i vardagen. Kanske blir OT och tappar trådens syfte. 


    Det kan jag även om det inte, som du skriver, var menat för det. Jag oroar mig mycket särskilt för sjukdomar. Hade även cancer för några år sen och den oron finns såklart kvar. Men den oron har funnits sen barndomen. Sen förstorar jag det mesta som har med mina barn att göra, hur de mår, hur de har det, situationer som uppstår etc. Jag tror inte att jag är så transparent men det tar mycket av min energi som sagt. Jag kan i perioder må bättre och har lättare att stöta bort den onödiga oron men många gånger inte. Katastroftänkare delux haha

    Varför undrar du?
  • Anonym (Anony­m)
    Visa endast
    Sön 2 aug 23:52 #12
    Illusion skrev 2020-08-02 22:03:23 följande:
    Fast det handlar det ju inte om i det här fallet. Här handlar det om att bryta tvångshandlingar. 
    Jag förstår. 
    Det är i alla fall ett stort problem för mig att jag har mycket ångest, men samtidigt inte vill vara för obrydd heller.
  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 3 aug 10:06 #13
    Anonym (Anonym) skrev 2020-08-02 23:52:49 följande:

    Jag förstår. 

    Det är i alla fall ett stort problem för mig att jag har mycket ångest, men samtidigt inte vill vara för obrydd heller.


    Att vara brydd handlar för mig om helt andra saker, då att hantera stark oro bättre är att bry sig mer på riktigt. Eftersom att rensa bort onödiga känslor gör att man blir mer klarsynt och ser andras och egna behov bättre. Ångest och oro gör att man blir väldigt självupptagen.

    Idag mår jag helt ok och riktar mitt fokus på att vi ska bygga kök.
  • Mån 3 aug 11:35 #14

    Jag tror det blir svårt att bryta detta beteende själv. Har du/ni övervägt professionell hjälp?

  • Anonym (J) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 3 aug 15:01 #15
    LukeStairwalker skrev 2020-08-03 11:35:05 följande:

    Jag tror det blir svårt att bryta detta beteende själv. Har du/ni övervägt professionell hjälp?


    Japp flera omgångar terapi.
  • Mån 3 aug 21:55 #16
    Anonym (J) skrev 2020-08-02 23:46:06 följande:
    Det kan jag även om det inte, som du skriver, var menat för det. Jag oroar mig mycket särskilt för sjukdomar. Hade även cancer för några år sen och den oron finns såklart kvar. Men den oron har funnits sen barndomen. Sen förstorar jag det mesta som har med mina barn att göra, hur de mår, hur de har det, situationer som uppstår etc. Jag tror inte att jag är så transparent men det tar mycket av min energi som sagt. Jag kan i perioder må bättre och har lättare att stöta bort den onödiga oron men många gånger inte. Katastroftänkare delux haha

    Varför undrar du?
    Jag undrar för att en nära vän har sedan ett halvår börjat utveckla detta beteende. 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll