Dead bedroom

Jag förstår inte. Om ni båda älskar varandra och ni båda saknar sex. Vill ni ta sexet till en ny nivå så kan en bra början vara att dela med sig av varandras sexfantasier.

Slarvigt skrivet kanske. Jag killen saknar sex

Vet ej i vilken ålder du är i men försök se dig själv om tjugo år i samma sexlösa förhållande. Du hinner träffa en ny kvinna och efter tjugo år är kanske det förhållandet också sexlöst.

Nej ni är inte ensamma! Tyvärr.

Jag älskar min partner, tror hen älskar mig även om det inte sägs så ofta. Finns noll intresse för något från hen. Lever ihop men mår väl dåligt ensam då jag är den enda som tar initiativ till något vare sig det är kyssar, kramar, petting eller sex. Det är aldrig hen som gör något för förhållandet förutom att hitta på saker kanske. Men det ger ingen närhet.

Ju mer jag skriver om detta ju mer inser jag vilket problem vi har, man har bara ett liv, är det så här man ska leva? Olycklig och känna sig oälskad bara för ens partner inte vill jobba på att få upp lusten? 

Jag tror tyvärr det minst lika ofta är kärleken som fattas, och inte "bara" lusten. Och att få tillbaka kärlekskänslor, om de försvunnit, är ju inte lätt, hur gärna man än skulle vilja. Man kanske inte ens fattat själv att kärleken är borta.

Det är nog dags att du på allvar funderar på vad det verkligen är som fattas. Det är många som känt som du, och som i efterhand ångrar att de lät så många år gå "till spillo" innan de gjorde något åt saken.

Gör en nystart utan att hon vet om det. Se henne som en ny kvinna du träffat och ska försöka få intresserad av dig, typ som att du är singel.

Alternativt prata med henne fast jag tror inte det skulle vara lika spännande utmaning.

Så många som hamnar i den här situationen, så du TS är absolut inte ensam.

Och, klart man kan prata om det, kanske gå i terapi osv, men det är extremt svårt att skaka liv i ett sexlöst förhållande. Det beror oftast på att kärleken egentligen är slut, man lever ihop av olika skäl, rädsla för att vara ensam, gemensamma barn, ekomoni osv...

Men, istället för att älta om hur värdelöst sexlivet är, inse fakta: förhållandet är i stort sett över, och det är för mycket jobb att försöka rädda det, eller förlika sig med ett obefintligt sexliv. Lämna partnern, hitta balans i livet, och därefter hitta en ny partner, och var tydlig med att sexlivet är viktigt genom hela livet.

Tråkig läsning av svar.

Fattat att man inte är ensam om detta. Men det kan ju inte bara vara nattsvart som de lite verkar som när man läser svaren.

Jag var likadan i flera år men min lust väcktes förra året men det var bara jag...

Med tanke på hur litet (dvs inte alls) du beskrivit er situation kanske du inte kan förvänta dig så relevanta svar. Eller? 

Undrar vad du vill höra? Jag stämmer in i det som skrivits tidigare. Om ens sexliv, inklusive fysisk närhet, är obefintligt, är faktiskt inte förhållandet bra. (Förutsätter att det inte är något medicinskt, då är det en annan sak)

Det är lätt att bortförklara sexbristen med att det bara är en liten del av ett förhållande, men jag tror att finns inte attraktionen kvar, är det dött! Jag drog ut, kämpade på, lurade mig själv och gav avkall på den jag egentligen är, under många år i ett "bra" förhållande. Men finns inte sexet där, lever man med en vän, och helt krasst slösar man bort massor av år, tid, upplevelser, glädje, sorg, känslor på något som bara rullar på....på bekostnad av en själv och den man lever med.

Uttjatat uttryck, men sant: Man levet bara en gång!

Önskar dig/er lycka till