jeansbralla skrev 2020-09-10 14:35:44 följande:
Orealistisk föreställning sammanfattar nog delvis vårt problem, från två helt olika synsätt. Jag har svårt att acceptera ett sexliv utan passion. Däremot skulle jag nog kunna leva i en kärleks-(läs vänskaps-)relation utan sex med min partner. För att i princip allt annat vi har är bra. Och vår relation byggde aldrig riktigt på passion från början (enligt min mening), men när det fanns en stark drivkraft att bilda familj och bli föräldrar var det lättare att känna lust till sex. Min partner verkar helt ok med ett mekaniskt sexliv, bara det "blir av" tillräckligt ofta.
Jag antar att det var du som aldrig kände riktig passion från början? Jag tror att man kan väcka attraktion som funnits där men om du aldrig känt dig attraherad av din partner så är det nog mer tveksamt.
Det som kanske hjälper är att jobba på sexlusten snarare än att försöka tvinga fram en attraktion. Tänker du på sex? Kanske kan det hjälpa att försöka vara mer sexuell i vardagen - ha sexiga underkläder, läsa erotiska noveller, spana in attraktiva män (jag antar du är kvinna) på stan och fundera på hur det skulle vara att ha sex med dem, osv - det som funkar för dig. Har du mer sexlust så kanske det går att projicera den på din partner som du älskar platoniskt och på så vis göra honom mer attraktiv i dina ögon.
Men jag har faktiskt inget bra svar. Min fru har tappat sexlusten till stor del, vi har ändå regelbunden sex när vi är barnlediga, och försöker göra det till en slags dejter för att få det att bli lite mer speciellt. Jag tror tyvärr inte att hon är så attraherad av mig längre men hon skulle aldrig erkänna det. Kanske skulle det enda som skulle på riktigt få henne att få tillbaka sexlusten vara att träffa en annan man, vad vet jag. Man hör sällan om solskenshistorier här på FL, mest bara de som separerat - om det nu beror på att en sån här situation inte går att rädda eller att FL drar till sig de mest missnöjda...