Hjälp! Är det så illa att bo i radhus?
Vi ska snart flytta till ett radhus i utkanten av stan, med pyttesmå trädgårdar som är placerade kloss intill varandra. Jag tyckte att det verkade kanon, tills flera vänner påpekade att det nog kan bli problem, eftersom grannarna är så nära inpå. Grannarna var nyfikna när vi gick på visning, och vi har pratat och hälsat, och jag tyckte att de verkade trevliga, speciellt en äldre dam som kom och hälsade. Den andra damen stod och kikade ut från sitt köksfönster bakom en gardin när jag stod och väntade på att få gå på första visningen.
Allt det här såg jag bara som positivt - att grannarna vill ha koll på vilka som flyttar in, men nu när jag har skrivit på pappren, och är så lyrisk, så är det flera som har undrat om det verkligen är ett bra val.
En av mina vänner är uppvuxen i radhus och sa att det var fruktansvärt: grannarna klagade hela tiden på att det hördes när de, som barn, sprang i trappan i sitt hus och när de till slut fick en ny granne, så kom den grannen och ringde på dörren så fort hennes föräldrar tittade på film, eftersom det hördes så högt. Dessutom var det ständigt bråk från grannar ifall barnen spelade landhockey eller basket på uppfarten. Jag är själv uppvuxen i lägenhet och vet hur man visar hänsyn till grannarna, men enligt tre av mina vänner är det inte samma sak, eftersom det är mycket mer lyhört i ett radhus än i ett hyreshus, så där måste man hela tiden tassa på tå.
Föreningen har två tillfällen per år då man ska hjälpa till att klippa buskar, måla staket och rensa rabatten på de allmänna ytorna. Det här har jag heller inga som helst problem med, men den av mina vänner som bor i fristående hus, sade att det här kommer bli problem eftersom det aldrig blir bra nog. Hon hade problem med det de första 7 åren hon bodde i sitt hus, för man lär sig inte så fort som man tror, menade hon, så då klagade grannarna på hennes häck och gräsmatta, och det hade de inte ens med att göra, då hon bor i fristående hus, så om man gör det gemensamt med andra, så blir det mycket fler konflikter, ifall man inte klarar det perfekt.
Jag som har varit så glad, känner nu enbart skräck inför det här köpet.
Jag vill gärna veta fördelar och nackdelar med att bo i radhus och om grannarna ofta är så på och otrevliga som alla mina tre vänner beskriver. Jag såg det här som en möjlighet för mina barn att äntligen få flytta till ett tryggt område och att de ska kunna lätt få fler kompisar (och kanske även jag, då man under "fixardagarna" två gånger per år även grillar korv tillsammans hela grannskapet, men nu känns det bara hemskt efter vad de här tre vännerna har beskrivit.