Skuldsatt som ung & dum

Har en skuld hos kronofogden på sammanlagt 300.000 har varit självmordsbenägen av ångest över detta. Mina egna föräldrar satte mig skuld redan som barn. Då de skrev allt från telefon, bilar & lån på mig. Idag finns en lag som skyddar åtminstone minderåriga från detta. Naiv & medberonde försörjde jag min sambo i flera år. Enbart för att han vägrade noll taxera sig hos Skatteverket då han bodde hos mig fick jag en skuld till FK på över 110.000. Mitt CSN lån gick till allt utom mina studier. Det gick till att försörja min alkoholist far som skulle dö snart av en sjukdom (lever än 15 år senare) Jag har alltid arbetat och gjort mer än vad jag behövde för att kunna lösa det för mig & parasiterna jag hade i mitt liv. Idag har jag ingen kontakt med någon av dessa. Tack vare en psykolog som fick mig inse det destruktiva kring mig. Jag betalar av på min skuld till KF. Jag lever på banknormen vilket är helt ok. Har mer över efter räkningar på min lön än några kring mig som har vanliga skulder som billån, huslån & krediter. Jag försöker kämpa på & att bli skuldfri. När mina 300.000 är avbetalt har jag INGA skulder. Inga krediter, inga lån & inga avbetalningar. MEN några kring mig trycker ner på mig att jag har dessa skulder. Får mig känna mig värdelös & det är kört för mig i livet. Varför? När mina 300.000 är betalda har jag utgifter som mat, hyra & el enbart. Några av dessa som säger såhär sitter med krediter på flera hundratusen, har avbetalningar på 15 tusen i månaden på prylar & par miljoner på hus, bil & husbil lån (jag har avbetalningar på 6 tusen till fogden imånaden inget annat & våra inkomster är snarlika. Jag försöker förklara för dessa översittare att mitt liv är inte över & jag kommer snart vara skuldfri. Nu går det inte bra för 2 av dessa som trycker ner pågrund av Corona. Den ena som sitter med lån & krediter på par miljoner & kommer blir av med sitt arbete. Det andra paret där har båda blivit utan arbete. De försöker sälja hus & byta till billigare bil. Men det går inte så bra & de riskerar snart att gå i personlig konkurs på flera miljoner i skulder. Så varför skulle mitt liv vara över pågrund av mina skulder till kronofogden på 300.000 men inte deras liv där flera miljoner riskerar gå till kronofogden om de inte hinner lösa allt? Vet inte vad jag vill med denna tråd men är mitt resonemang så fel? Jag mår inte dåligt längre om mina skulder för jag vet snart är jag fri men tråkigt att en del vill jag ska känna mig värdelös.