Vad gäller för era barn med pengar och lån/gåva till kompisar?

Håller med de andra.
Det är upp till den som betalar att bestämma om det är ett lån/man är bjuden/det jämnar ut sig.

Det är pinsamt beteende av föräldrarna att svara så.

Är det oklart ska man erbjuda att betala tillbaka.
Sen kan den andra personen acceptera eller tacka nej.

Jag fattar kanske inte grejen här (är lite trött). På min tid fick man månadspeng och fick använda den tills den tog slut. Föräldrarna la sig inte i om jag köpte hårsnoddar, hamburgare till mig och en kompis eller vad jag nu köpte.
Snälla hjälp en tröttis! Vad är det jag inte förstår? Vad har föräldrarna med det här att göra?

Ibland lånar min son av kompisar, och han är väldigt noga med att betala tillbaka snabbt. Ibland bjuder han kompisar på smörgåsar, pizza etc, och då säger jag åt honom att det är bra och snällt, men frågar om de även bjuder honom ibland.
Har en känsla att det är mest min son som bjuder, så försöker att prata med honom om att alla måste bjuda någon gång var. Hans kompisar är schyssta och har råd att betala tillbaka, men det kan vara tanklöshet som ligger bakom att det är mest min son som betalar.
Jag har råd att bjuda på allt, genom min son, men försöker att få min son att inse att man turas om att betala. Som det är nu, betalar de antingen lika mycket var, eller min son betalar allt ... pratar med honom om detta, att man turas om att betala. 

Enligt ditt barn var det en överenskommelse med kompisen som lovat betala tillbaka flera gånger, tror inte ditt barn hittat på det.
Sedan kanske kompisen sagt annat till föräldrarna eller att föräldrarna vill slippa betala om det helt plötsligt blivit att det ska bjudas tillbaka annan gång & "jämnar ut sig"...

Antingen kontaktar du föräldrarna åter och säger att det inte var frågan om att bjuda och att kompisen lovat betala tillbaka eller så släpper du det för denna gång och säger åt ditt barn att inte bjuda kompisen mer.
Ifall kompisen frågar varför så kan ju ditt barn säga att det bara var hen som betalade och inte fick återbetalt som lovat.

Låter tyvärr som ditt barn blev utnyttjat här.

Om det är jag som vill att barnen ska äta på stan t ex att barnet ska sova över och jag/pappan blir sen hem för matlagning då kan jag säga till mitt barn att äta på stan, bjud kompisen. Jag swishar.

Om mitt barn gått på stan efter skolan för att denne ska vidare på träning och måste handla något att äta på vägen och en kompis följt med så förväntar jag mig att mitt barn äter för det var liksom grundplanen och att kompisen gör som denne vill och kan. Har aldrig hänt men tror inte att mitt barn skulle betala i det läget och iaf inte utan att fråga för isf är det ändå jag som betalar då det är jag som sagt att hen ska äta på stan.

Om ett barn bestämmer med en kompis att de ska på stan för att gå på stan. Och sen väl där bestämmer att de vill fika då får de betala själv och då förutsätter jag att de pratar ihop sig med kompisen ifråga så att båda har råd och annars avstår.

Om ett barn är med ett helt gäng som fikar så förväntar jag mig att barnet betalar för sig själv och ingen annan. Om en kompis ber att få låna pengar så får barnet såklart låna ut.

Ingen av barnen har hängt så mycket med samma kompisar och handlat i sån utsträckning att de nått det-jämnar-ut-sig-stadiet men kommer man dit måste det vara ömsesidigt. Jag hade en kompis när jag var tonåring som alltid, alltid betalade och krävde igen pengar på kronan. Fast det var småsummor och fast det på riktigt hade jämnat ut sig men hon ville ha det så och då är det så. Bara gilla läget.

Jag hade svarat att barnet får låna ut pengar om det andra barnet ringer hem och frågar om det går handla godis och säger åt sina föräldrar att de får swisha sen.

Jag har inte förespråkat handla-igen-kortet och heller inte velat att kompisen köpte saker för lånade pengar utan att ha ok från sina föräldrar (finns ju ungar som fått nej av sina föräldrar men glatt försöker gå runt det)

Fast det är ju inte småpengar för barnen oftast. Hade jag betalat hade jag aldrig förespråkat att få igen 10-15 kr.

Men om jag vet att barnet vill ha igen sina pengar. Vilket inte är så konstigt för de har inte så mycket att röra sig med oftast. Så då måste jag ju se till att barnet lär sig att vara tydlig. För alternativet är ju att jag går in och betalar igen pengarna men det ger inte heller riktigt rätt signaler att låna-du-ut-pengar-jag-löser-om-inte-kompisarna-bet alar-igen.

Men handlar det nu om 10-15 kr 2 ggr så är det väl jättebra att ha det som utbildning. Det här riskerar att hända om du inte är tydlig med att du vill ha igen pengarna så fort det går. Då slipper man hamna i liknade situationer sen när det är skrovmål, biobiljetter och annat 10 ggr så dyrt i potten.

Jag har alltid svarat: JA! du kan bjuda, behöver du pengar? Jag kan swisha för utläggen sen

Jag säger så för att både mina barn och deras kompisar o bekanta alltid varit väldigt vettiga med pengar. Inget slöseri och ingen snålhet. Jag ser också på deras kontoutdrag att de ofta swishar och får swish från sina bekanta.
Dock har de haft ganska liten månadspeng, så vi swishar dem hellre extra när de kontaktar oss.
Vi ville vänja dem vid sunt förnuft och generositet. Det har funkat bra