Förlossning under Covid 19
Hej!
Måste vara få skriva av mig lite och få lite tankar och funderingar kring dethär med alla reglage nu under Corona.
Är gravid med mitt första barn och ska föda nästa år i Maj. Nu är det väldigt tidigt men ändå har man ju mycket tankar kring allt speciellt när allt är så nytt. Men något jag verkligen inte kan släppa irritationen över är dethär med att partnern inte får följa med på BB efter förlossningen. (Nu är det lite olika från region till region men i de flesta fall får partnern inte följa med). Detta är då för alla som har en partne eller pappa till barnet som kommer vara delaktig med barnet. Det är ju lite annat om man är ensamstående eller situationen ser annorlunda ut.
För min del frustrerar det mig något enormt då jag tycker det är SJÄLVKLART att min sambo har exakt samma rättighet som jag att få spendera första dygnen med VÅRAT barn. Absolut det är inte han som bär barnet i 9 månader för att sen gå igenom en tuff förlossning men det är ju fortfarande HANS barn. Han ska väll också få lära sig och få tips, vara med när man gör hälsokontroller och såklart allra viktigaste få spendera tid och knyta an med sin bebis. Det är ju inte bara jag som ska bli föräldrr utan även han? Och kan inte direkt se hur smittorisken kan öka. Är någon av oss smittad så kommer oavsett smittan komma in på sjunhuset då vi bor och delar bakterier och virus ihop. Skulle jag bli smittad på sjukhuset så kommer ju han oavsett bli smittad när jag väl kommer hem. Det är ju inte direkt så att han kommer springa runt i alla rum och hosta på folk. Sjukvårdarna byts ju ut, går från rum till rum och kan under sin fritid bli lika smittade som jag och min sambo. Jag förstår att man inte ska släpa med sig mamma, mormor, faster och hela släktkalaset men pappan till barnet lär väll för fan (ursäkta språket) få vara med sitt barn. Denhär svenska jämställdheten kan ju gå och trycka sig i *******.
Detsamma tycker jag gäller under ultraljud men där kan jag iaf ge mig lite. Men inte när det gäller förlossningsbiten. Nu hoppas jag dethär släpper lite tills jag ska föda nästa år så man slipper skiten men jag tycker synd om alla föräldrar (speciellt förstagångsföräldrar) som antingen måste sitta på ett sjukhus helt ensam med alla könslor o räslor som tillhör samt alla partners som får sitta hemma och inte träffa sitt barn. Absolut man måste inte stanna kvar efter förlossningen om allt gått som det ska men för vissa kan de kännas som en trygghet innan man riktigt får kläm på allt i början.
Ursäkta för ett lite passivt agressivt inlägg men det är verkligen något jag inte kan förstå mig på.
Vad har ni för åsikter gällande dethär? Är jag ensam med att könna såhär eller har någon annan tänkt på samma sak?