Bim november 2020 - Första barnet

Säkert helt lugnt! :) Har du fått positivt äl-test än då?

----RANT----

Förlåt, dålig dag idag. Scrolla vidare om du inte är i humör att läsa om annans ångest. 

CD 22 och fortfarande inga utslag på ägglossningstest (Clearblue). Så frustrerande! Temp fortfarande låg, massa fertiltsekret. Så nu är jag orolig att östrogenet kommer vara för högt så även om det skulle ske en implantation så är progesteronet för lågt i relation till östrogenet för att något ska kunna fästa och hålla sig kvar...Varför är det så mycket stress med att försöka bli gravid? Har vänner som blivit oväntat gravida eller gravida på första försöket. De har inte slutat med kaffe, gluten, allergitabletter, får inte panik av tanken på xenoöstrogener. Heck, de är inte ens särskilt oroliga för corona. Men här sitter jag mer än ett år av försök och 1 MA. Slutade dricka alkohol och koffein flera månader innan vi började försöka men min cykel vill bara inte bli normal. Vi var på väg att få hjälp genom reproduktionscenter men så blev i gravida spontant och trots att det slutade med MA så kommer vi inte blir återinskrivna där förrän vi försökt ett längre tag själva eller haft fler missfall. Varför är reproduktionsvården så snäv?

Har alltid velat ha en stor familj, 4 barn och 3 hundar. Men för varje år som går så minskar jag min dröm med ett barn eftersom jag bara blir äldre. Just idag vet jag inte ens om jag någonsin kommer bli förälder.

 

Åh så typiskt att jag inte gick in och läste här igår kväll, hade behövt denna pepp inför idag. Testade nämligen imorse och japp. Totalnegativt vart det ju. Analyserade testet och tyckte mig se en skugga men en grå sådan. Sen blev jag arg för att jag stirrade ihjäl mig på ett blankt resultat. Som att ett sträck plötsligt skulle uppenbara sig enbart för att jag verkligen vill se ett..

Kan inte hjälpa att känna mig lite arg på honom också. Har sagt länge att jag vill ha barn men han har inte velat. Men nu vill han och jag blir arg för tänker att vad fan spelar några månader tidigare för roll. Det har ju inte gått bra hittills och kan inte hjälpa att tänka att det kanske hade gått bra om vi började försöka redan i somras. Det är fel av mig att tänka så men kan inte göra något åt dessa tankar..Ja herreJÖSSES vad min sambo skulle bli rädd för mig om han fick veta vad jag går runt och tänker på om dagarna.. saken är den att jag är så extremt stressad nu för nästa månad är sista chansen att lyckas bli gravid innan vi isåfall måste pausa försöken fram till april. Inget är 100 än men tanken var att vi skulle resa utomlands då han har släktingar i utlandet och det finns zika där. Jag har redan sagt att jag inte reser så länge avrådan gäller som nu förlängts till januari. Han har den inställningen att han skiter i och vill resa oavsett iom att han fått beviljad semester och inte vill spendera den i Sverige. Detta gör ju mig otroligt stressad och jag har tagit upp det att vi måste pausa men jag har försökt ta upp det ganska avslappnat så att han inte ska känna någon press. Men ååhh är så ledsen idag och vill inte ens få upp hoppet om att det kanske ändå finns em chans =(

Förlåt för min extremt negativa inställning. Uppskattar verkligen att läsa det ni skriver och att jag inte är ensam i detta <3 Trodde aldrig att denna resa skulle vara så tuff psykiskt.

Tog ett test imorse på BIM -3, var verkligen inställd på negativt då jag knappt haft några symptom alls och dem jag har haft brukar jag också få innan mens.

Så lycklig är jag nu!!!! Längtar tills sambon kommer hem så jag kan berätta för honom.

Vaknar och känner mig riktigt illamående. Tänker att nu måste det hänt en rejäl höjning av hormonerna. Och ja, nu fick jag mitt ordentliga plus.

Önskar er all lycka på vägen till en bebis hörrni, kämpa! Och grattis till er som plussat! :)

Hej vänner, igår bestämde jag att om jag vaknar innan min sambo idag på ÄL+12 skulle jag ta ett nytt test. Gjorde det och VAD TROR NI? Jag satte på timern och kollade inte på stickan förrän efter 5 min. Visst kan det inte ha blivit fel? På ÄL+10 var det blankt om inte ett svagt grått streck och när jag kom hem efter si sådär 8 timmar hade strecket blivit svagt rosa då jag rotade upp det från papperskorgen igen haha. Men det här blev alltså såhär efter 5 min.

Så jag lämnar gruppen nu. Min mens kom igår äl+9 redan. Är så förbannad på hela situationen och min man som inte alls förstår. Hänt så mycket skit i veckan så det bara brast igår.

Har min tid hos gyn i december som jag får försöka att se fram emot.

Grattis till alla plus och hoppas att det blir många fler!

Är väldigt upp och ner nu såhär 6 dagar innan BIM, ena stunden känner jag hopp innan jag i nästa stund känner mig förkrossad över att det förmodligen inte fungerat denna gång heller. Denna berg-och-dalbana alltså.. hoppas slippa den snart!

Skönt att kunna skriva av sig lite när väntan trycker ner en.

Håll ut! Vi får helt enkelt hoppas att det är värt våndan i slutändan!Hoppet är det sista som lämnar en. Kanske var det just den gången som blir ?vinnare? ändå.

Åh, underbart men tungt när man själv vill så gärna! Vi hoppas vårt BIM datum bringar tur och plus till oss båda!