Vad tusan har hänt med svenska skrivkunskaper?

Liten annekdot, som kanske pekar på att det inte är nytt.

När jag gick i 2an blev jag jätteledsen och sur på min lärare för hon vägrade rätta mina skrivfel. Hon förklarade för mamma och mig att hon inet fick rätta skrivfel för skolverket hade bestämt att det var viktigare att men förstod vad som menades än att det var rätt. Jag var alltså 8 år och ville lära mig skriva rätt men jag fick inte... Mamma rättade mina skriverier istället. Hur mycket det nu hjälpte. Idag är jag 35, så det är över 25 år sedan och så vitt jag märkt på min bror, som är lärare, och syskonbarn så är det fortfarande så, i alla fall på ideologisk nivå. Brorsan får till exempel inte rätta felstavningar, syftningsfel osv som hans elever gör, för han är inte språklärare. Rättsrkivning är kanske inte lika viktigt i matematik och naturämnen, eller något.

Många nuförtiden skriver dem när det ska vara de, eftersom de tror att det är mer korrekt än att använda dom. Men använder man dem när det inte ska stå dem, så ser det ju mycket värre ut än att använda sig av dom i båda fallen istället.

Dem gick hem ser jag ofta istället för De gick hem. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att skilja på de och dem, när det går bra att skilja på jag och mig och du och dig.

Jag har en bekant som tror sig kunna i stort sett allt som är värt att kunna, bland annat så tror hon att hon skriver felfritt och klagar gärna på andra.
Saken är bara den att hon själv för det mesta skriver fel på just de och dem.
Givetvis erkänner hon det inte utan propsar på att hon visst skriver korrekt. Vilket hon definitivt inte gör.