Inlägg från: Anonym (krävs mer) |Visa alla inlägg
  • Anonym (krävs mer)

    Måste man skämmas för att man vill ha ett sexliv?

    Anonym (Edgar) skrev 2020-10-25 02:49:52 följande:

    Det känns iaf så. Jag tycker sex är en viktig del av förhållandet, kittet som håller ihop det. Sambon verkar inte se det så. Vi har sex sällan, flera månader isär. När det väl sker är det alltid på hennes initiativ. Om jag försöker samma sak visar hon väldigt tydligt att hon inte är intresserad, nästan som om en främling skulle ta i henne. Hon knuffar bort mig. Försökt prata om det men det leder aldrig till nåt. Hon undviker det och leder in samtalet på nåt annat. Hon har hintat om att hon inte ser sex som så viktigt och verkar inte förstå varför det är viktigt för mig.

    Att känna sig avvisad hela tiden tär på självförtroendet och även MIN lust att vara nära henne. Vi är båda överens om att ett dåligt förhållande leder till ett dåligt sexliv. Men hon anser inte att ett dåligt sexliv ska leda till ett dåligt förhållande. Det känns faktiskt som att eftersom HON inte har ett problem med sexlivet så har inte VI det heller.

    Försökte resonera genom att fråga henne hur hon skulle känna om JAG inte gav det som HON värdesätter - kramar och pussar. Men enligt henne är det inte samma sak. Och om jag inte är så sugen på kramar någon kväll och helst bara vill sova märker jag att hon kan bli väldigt stött och kort i tonen. Det är helt ok för henne att avvisa mina närmanden men det är inte ok när jag gör det.


    Tja, vad ska man säga... folk generellt sett är oftast bekväma och gör inga förändringar så länge det inte absolut behövs, dvs så länge det inte får negativa konsekvenser för dem själva. Speciellt inte när det gäller beteenden. Det är ju jobbigt ju, hon vet säkert att det är ett problem för DIG men så länge det inte blir ett problem för henne så behöver ju hon inte tar tag i det. Och så länge du gnäller men ändå är kvar så behöver hon inte ta tag i det.

    Jag tror att för att folk ska förändra sitt beteende så krävs det att konsekvenserna för att fortsätta med det blir värre än att ta tag i det. Så länge att fortsätta med sitt beteende är enklare än att ta tag i det så kommer det förbli så.

    Jag tror dessvärre att du behöver tänka över och bestämma dig för hur lång du vill gå för att det ska bli bättring. Det kan komma till att du behöver påpeka att fortsätta kommer leda till en skilsmässa, men inte bara sådär lite försiktigt hintande utan verkligen utan på riktigt. Tex sätta ett datum, om vi inte åtminstone påbörjat lösa detta inom [tidsspann] så får vi tyvärr skiljas.

    Alternativt att du deklarerar att situationen är ohållbar, att du försökt resonera med det ignoreras och att du kommer ha sex med någon annan och så får hon själv avgöra om hon vill att ni fortsätter tillsammans eller splitta.

    Men då behöver du ju oxå vara villig att dra de så långt. Men jag tror som sagt inget kommer ske så länge hon kan blunda för det.
  • Anonym (krävs mer)
    Anonym (Tuppis) skrev 2020-10-27 16:02:59 följande:

    Kort sagt, knulla hennes hjärna först så kommer hon vilja knulla dig sen. Har du lyssnat på henne under de år ni varit tillsammans så vet du vad hon gillar och tänder på, dra i de trådarna till att börja med. Kvinnor kan vara komplicerade men när man vet hur man gör så är de fantastiska och resan dit är jäkligt spännande


    Nja, kvinnor är människor och inga prylar som man ska försöka klura ut vilken tråd man ska dra i för att något ska hända. Hon kan börja med att komma med en vettig förklaring för VARFÖR hon inte vill ha sex och HUR hon vill ha det istället för att hon ska vilja ha det.

    Att försöka gissa och klura sig fram med en person som inte kan prata är inte alls någon "spännande resa" det är en extremt irriterande och frustrerande resa som oftast inte resulterar i något annat än just frustration och irritation.

    Problem löser man med rakt och öppen kommunikation, inte gissningslekar.
  • Anonym (krävs mer)
    Ascendere skrev 2020-10-29 09:37:28 följande:
    En kvinna som är sexuellt attraherad av en man kommer att istället undermedvetet anpassa sig efter mannen och hur han vill ha det. Om det är en vettig man kommer han dessutom att läsa av kvinnan vad hon i sin tur gillar och man får en växelverkan som går åt båda håll. 

    Har svårt att se framför mig en kvinna som förklarar för exempelvis Brad Pitt eller George Clooney exakt på vilket sätt han behöver göra för att tända henne....
    Till en viss grad, en man som är sexuellt attraherad av en kvinna kommer oxå anpassa sig till vad han tror att hon vill ha för att kunna ha sex med henne. Det man brukar kalla för att smöra :)

    En kvinna som legat med Brad Pitt eller Clooney i 10 år och inte blivit tillfredsställd och börjar bli jävligt irriterad på det kan absolut tänkas förklara för dem vad hon inte är nöjd med. En sak är att strunta i om någon av dem suger i sängen  bara hon får ligga med en kändis och en helt annan sak att behöva leva med det i 10 år.
  • Anonym (krävs mer)
    Ascendere skrev 2020-10-29 09:30:05 följande:
    Att tro att "kommunikation = prata rakt och direkt" verkar vara det rådande här på FL men det är långt ifrån så enkelt. 

    Just när det gäller tappad attraktion till partnern så tror jag att många spelar lite fulspel också, där man låtsas inte uppfatta partnerns subtila signaler för att slippa hamna i rollen som "den som inte vill", för att sedan kunna skylla ifrån sig med att "men han kommunicerade inte". 
    Nja, fast bara för att det är svårt betyder det inte att det inte är lösningen. Lösningar är inte alltid lätta. Och om man hela tiden följer minsta motståndets lag så är det kanske inte så konstigt om problem förblir olösta.

    Personen som låtsas inte se sin partners missnöje för att inte hamna i rollen som "den som inte vill" lurar ju sig själv, för rollen som "den som inte vill" har personen redan fått genom att inte vilja ha sex, då handlar det mer om att personen inte vill erkänna det för sig själv eller sin partner. Och att fortsätta gå omkring och låtsas inte se elefanten i rummet bara för att det är lättare än att konfrontera sig själv och sin partner lär ju inte lösa något.

    I slutändan är grunden för lösningen ändå att man behöver sätta sig ner med sin partner och diskutera problemet för att båda ska kunna få bättre förståelse för vad som ligger till grund för problemet och vad som kan göras åt det.
Svar på tråden Måste man skämmas för att man vill ha ett sexliv?