Min sambo är så jävla wt!!
Min sambo är sjukt wt i allt han gör trots att han tror att han är så himla fin i kanten och världsvan. Han gör wt saker hela tiden. Ikväll gick han ut på balkongen för att ta frisk luft och så fort han klivit ut och skjutit igen dörren klämmer han fram värsta sladdriga blöta diarréprutten som ekar över hela innergården. Han tror alltså att inte en jävel hör honom bara för att han är på ?sin? mark, balkongen, då eller?? Hur kan man göra så här??
Han gubbsnyter sig i/med handen varje gång vi är på promenad och han är inte ett dugg bekymrad över om vi just fick möte eller om jag blir avtänd för ett helt sekel framöver.
Han går ut på balkongen naken för att han tror att räcket skymmer snoppen. Visst för att han är kort men puckot fattar ju inte att med alla tiovåningshus som omger oss så finns det ju alltid någon som är på rätt höjd för att se.
Sen sitter han och leker fin på restauranger och gör dyra resor och presenterar sig som ?mr larsson?, att bara säga ?Larsson? är inte nog, vilket är helt rubbat då man inte ?mistrar? sig själv. Han leker gourmand och svänger sig med druvsorter inför restaurangernas sommelierer men uttalar dem alla helt fel. Tex sancerre blev sincere. Parmaskinka blir parmesanskinka. Allt detta gör han med en dryg högfärdig ton och han älskar att känna sig förmer inför hotellpersonal och servitörer. Jag skäms. Han leker snobb men är så motbjudande trashig på hemmaplan. Och vi bor i ett trashigt område i en hyresrätt så han smälter väl in men vad ska jag göra med denna karaktär??
Jag har försökt få honom att sluta gubbsnyta sig offentligt i åtta år. Har försökt få honom att sluta prutta naken på balkongen i åtta år. Försökt få honom att sluta leka förmer när vi reser. Helt verkningslöst. Varför vill man vara så här ofräsch??
Det händer att folk blir chockade när de fattar att jag hör ihop med honom. Känns jobbigt. Nånstans valde jag honom för de fina personliga sidorna han också har, men de här wt pruttandet och skita blankt i omvärlden och skryta och hävda sig när man är så ruffig själv, det skaver i mig.
