Arv och avstånd

Rent praktiskt måste släktingen ta ställning. Han måste ju bestämma vem han vill sälja gården till. Ni som köpare kommer inte vidare förrän släktingen sagt ja till att sälja till er.

Ni får väl ta kontakt med en jurist så att allt blir rätt gjort? 

Är släktingen som äger gården i livet? Eller varför står det arv i din rubrik?
Om släktingen äger gården och fortfarande lever så får väl den som lägger högst bud köpa?

Tack för alla era tankar ,men hur kan man få min faster till att tvingas gå med på ex ett bud eller någonting annat, juridiskt ?

Om din farfar lever så bestämmer ju han oavsett vad din faster tycker. Hans gård gör han exakt som han vill med.

Du kan inte tvinga någon att göra något med sin egendom. Vill någon av er ta över gården måste alla parter komma överens.

Det finns en tredje väg, hon säljer till någon helt annan.

Gissar att det ska räknas som förskott på arv.

Du kan inte tvinga någon att göra något med sin egendom. Vill någon av er ta över gården måste alla parter komma överens.

Det finns en tredje väg, hon säljer till någon helt annan.

Du skriver så rörigt. Varför inte bara skrika farmor eller farfar, kön spelar ju inte direkt roll.

Att din faster vill skilja skog och hus är kanske inte ens möjligt.

Om farmor/farfar lever är det inte en arvsfråga utan det är upp till hen att sälja till vem den vill. Hen kommer alltså vara tvungen att ta ställning.

Köper ni för marknadspris är det inte förskott på arv heller eftersom ni inte fått något värde.

Farmor/Farfar vill inte ta ställning MEN vill inte att gården delas upp.
Då är det ju så han/hon får skriva i sitt testamente, med jurist närvarande.

Jag NN vill inte att egendomen vid min bortgång skall delas utan att någon av mina arvingar tar över fastigheten.
Sen kan det då skrivas till att den vill att det skall säljas till taxeringsvärdet eller dylikt.

Då bestämmer han inte vilken av er som köper men är bra om det skrivs in att fastigheten ej får avstyckas.