Anonym (Hedvig) skrev 2020-11-22 10:32:08 följande:
Bortser nu helt från juridiken utan tar bara upp hur jag skulle resonerat rent moraliskt.
Om A nu också tänker vänta med skilsmässan till hens studier är avklarade, tjänar ju A helt klart ekonomiskt på den tidsperioden också (A kanske rentav inte behöver ta studielån utan endast bidragsdelen?). Något jag skulle räkna med som en del "kompensation" eller ett slags förtida uttag på bodelningen.
Personligen skulle jag aldrig kunnat klara av att klå min ex-partner på sådana tillgångar som kommit genom arv (pengar eller fastigheter). Har sett folk som blivit av med sina släktgårdar på liknande vis. Gård som funnits i släkten sedan 1600-talet har måst säljas pg att endera parten inte kunnat lösa ut den andre.
Parterna har inga barn - då hade jag tänkt annorlunda för barnens skull.
Att A bytt arbetssituation pg B.s semester är bara ett val som A har gjort och är verkligen inget hållbart argument moraliskt vid boddelning.
Och det där med att A bara utnyttjat 2/3 av bostaden är ju bara strunt. Vadå har B haft ett eget låst rum som A inte fått tillträde till? Annars är det ju här också bara As val att inte utnyttja hela bostaden.
Jag hade valt alternativ 2. Medel för en insats för ett nytt boende, men inget mer. Tror på att man skall klara sig själv så långt man bara kan, att man mår bäst då.
Tack, äntligen någon som tänker lite mer moraliskt och inte bara på juridiken.
A och B har separat ekonomi, så B tar inte ett större lass ekonomiskt under studierna. En annan fördel för båda att vänta är att bostaden förväntas öka rejält i värde de närmaste åren, men just nu står det ganska still.
Jag har också hört om folk som norpat åt sig släktgårdar och det är himla fult. Det är absolut inte det A vill.
Angående rummet så nej, det är inte låst men helt fullt med B's saker. A har ett par garderober med kläder där. A har varit ganska okej med detta (förutom att mycket mer hade fått plats om det varit ordning därinne), men om det blir en skilsmässa + fortsatt samboende så vill A inte betala lika mycket på bostaden (men här snackar vi kanske bara en tusing).
Nej, valet var gemensamt. A la en slant mindre till gemensamma kassan och B lite mer. De kunde resa betydligt mer och utan krångel. Det här var en period på ca två år, knappast något som påverkar pensionen. Däremot är det något som A bidragit med som inte varit rena pengar. Alltså sånt som gjort livet lättare för paret.