Din man beter sig som ett as

Jo, det förstod jag och som jag skrev så låter det ju väldigt konstigt och obehagligt att göra som han gjorde. Men på dig lät det, tyckte jag, som om det aldrig kan finnas en legitim anledning att ta reda på ett telefonnummer till någon man inte känner och sedan ringa den personen och det håller jag inte med om. 

Men det var kanske inte så du menade. 

Jag hade inte ens tänkt tanken att ringa till frun, däremot hade jag - om jag varit den han ringt till - polisanmält honom om han fortsatt ringa och/eller betett sig hotfullt på något sätt och det hade jag upplyst honom om vid det första samtalet. 

Jag hade velat veta så jag kunnat prata med min man och reda ut varför han beter sig illa. Jag vill kunna hjälpa honom och stötta honom om han behöver det. Min man är en snäll och bra människa så jag hade misstänkt psykos, hjärntumör eller någon form av mentalt sammanbrott om han betedde sig som ett as. Om det skulle vara så att han lurat mig i 20 år så skulle jag verkligen vilja veta det också.

Däremot så hade nog min första reaktion mot någon som berättade för mig inte vara tacksamhet.

Klart att det kan finnas det.
Men detta är inte en de godkända anledningarna direkt.
Och mitt i natten?
Då ska det ha hänt något allvarligt.

6 gånger på 10 minuter ska han ha ringt min vän.
En människa han inte känner.
För att han är missnöjd med en tråd på FB.

Jag hade också polisanmält.

Frun är min vän så någongång kommer det att nå henne.

Men om frun och du är vänner så känner du väl hennes man också? Eller? 

Jag hade också velat veta om min man betett sig så.
För jag hade direkt tagit honom till akuten.

Frun i detta är min vän, mannen är inte min vän.

Det måste man ju inte göra på det sättet.
Hon är min primära vän.
Hennes man har jag träffat 2 gånger så nä jag räknar inte honom som min vän.

Ja det var ju ett gränslöst beteende. Däremot hade inte mina tankar gått till att kontakta frun i det läget, utan snarare hade jag gjort en riskkalkyl om och vad mer människan kan tänkas göra mot mig.

Nu förstår jag dock att mannen inte är en total främling utan en bekants bekant och du inte är utsatt utan är en av de bekanta. Så jag kan förstå att du känner att du fått veta något om hennes man som du officiellt inte "ska veta" och verkar vara en ängslig person som tycker att det är obekvämt. Men du får nog fundera på varför du vill ta upp det här med henne? Är det inte mer rimligt att ta upp det med honom om du nu ska ta upp det med någon?

Verkligen.

Frun i fallet är MIN vän.
Så mannen är ju en bekant till mig då.
Han väljer av någon anledning att leta upp ett telefonnummer till min vän för att ringa honom mitt i natten.
ÖVER en diskussion på Facebook.

Så för att punkta upp det.

1. VI har en diskussion på FB.
2. Vi som argumenterar med mannen ifråga försöker få honom att förstå att man inte bara kan strunta i att åka till jobbet för att man måste åka kollektivt då man måste sköta jobbet för att kunna leva och betala räkningar.
3. Han väljer att leta upp min väns mobilnummer på nätet för att ringa honom 6 gånger på 10 minuter, halv 2 på natten.
4. Han som ringer är INTE min vän, det är hans fru som är min vän.
5. Den som blir uppringd är min vän.