Är det så svårt att hitta en tjej?!

Skriver det här långa inlägget dels för att peppa, dels för att ge några råd till trådstartaren och andra män (och kanske även kvinnor?)  som har svårt att hitta en kärleks- eller sexpartner. 
Vill först säga att jag förstår att detta måste vara fruktansvärt tärande på psyket och att det är lätt att bli bitter och kanske ge upp till slut. Att vara i en relation är kanske inte alltid en dans på rosor heller, men jag kan förstå den ständigt gnagande känslan av att inte duga i det viktigaste av våra syften i livet.. Framgång föder framgång och efter några förhållanden blir man mindre "neeedy" och mer avslappnad och får man aldrig "spräcka nollan" förstår jag hur det kan låsa sig helt till slut.

Råd nr 1: Glöm alla fåniga "Amerikanska romantiska komedier"! Livet funkar inte så, varken där, men speciellt inte i Sverige! 
Det är inte bara "10poängarna" som får tjejerna (Haatar verkligen det synsättet med poängsättning av människor, något jag tror kommer från just amerikansk film).
Nån frågade TS om han inte kände vanliga män som ändå levde i förhållanden, men det svarade han inte på tror jag. (orkar inte leta igenom hela tråden efter inlägget nu..) 
Jag själv är ett levande exempel på detta. Jag har alla fel som bitterkoftor ofta skyller på: Jag är kort, tjänar dåligt (med Svenska mått..), är uppväxt som blyg lantis, ser ganska alldaglig ut och är vääldigt snäll!   Ändå har jag bara varit singel i nåt av mina +40 år som vuxen. Därmed inte sagt att jag inte många gånger ändå varit sexuellt utsvulten och frustrerad, men även haft fina relationer med härliga kvinnor.
De allra flesta män i min omgivning lever även i relationer. Flera som är betydligt blygare och försiktigare än jag.. 

Råd nr2:  Om du mår dåligt av att försöka konkurrera på dejtingsidor: Gå ur! I allafall för ett tag. Leta på andra ställen där inte konkurrensen är så mördande och mycket verkar handla om yta och fasad. 
Gå studiecirklar (nu tänker jag "postCorona"..) gå med i en förening, hitta nya intressen, gå med i en kör, mm, mm, utveckla dig själv för DIN skull framförallt, och: lär dig dansa! Gå danskurs! Tragiskt nog är dansställen där man faktiskt får hålla i varandra och kan prata lite, ett utdöende fenomen. Men det finns t.ex. dansveckan i Malung och liknande. 
I sämsta fall har du ivf haft kul och har fler samtalsämnen att prata med kvinnor om...

Råd nr3: Titta på nyheter och andra program du inte brukar se! Läs seriösa dagstidningar. De flesta som du verkar tråna efter vill ha en allmänbildad partner som man kan prata med om lite av varje.

Råd nr4: Träna din charm! Charm är att få andra att trivas i ens sällskap. Läs på nätet och i böcker om detta ämne!

Råd nr5: Läs tråden, läs den igen och igen... Jag tycker många ger dig råd i början utan att "dissa oskulder".   "Generellt sett ska man aldrig generalisera!" och det ÄR just det du gör när du t.ex. säger att ensamstående kvinnor med barn ÄR på ett visst vis! Hur vet du det? Har du statistik?  Jag skulle aldrig kunna leva med en människa som generaliserar och inte ens vill reflektera över sina fördomar.. DET är att "jobba med sig själv" det är jobbigt, jobbigare än gym, men också viktigare!

Råd nr6: Lär dig älska barn! Även andras.. Då ökar antalet potentiella partners i din ålder väldigt mycket OCH som du vet tycker kvinnor att det är vääldigt charmigt när du är intresserad av och kanske tom har kul med deras " snorisar"! 

Lycka till och uppdatera gärna tråden med dina försök till förändring. 

.