Ständigt tjafs om ”alla andra”

Jag brukar bemöta det med frågan - jaha, spännande... vilka då?
Då visar det sig ofta att det kanske inte var så många. Men såklart kan ändå känslan finnas hos barnet. Man kan vara avundsjuk och vilja ha saker som andra har, inga konstigheter.

Min son går i åk8. Han har en äldre iPhone SE (modellen efter iPhone 5?) och han vet att vi inte är en sån familj som lägger massa pengar på teknik så där har han faktiskt aldrig klagat. Men han vet också att vi tycker det är viktigt att den funkar så skulle den gå sönder skulle vi ordna en ny. Begagnad förmodligen. Vi föräldrar har heller inte nyaste modellerna, det finns inte på kartan.

Gällande tider så har han ganska sena träningar vilket innebär att han ibland inte är hemma förrän 20.30 en vardag. Men dessa dagar vet han att direkt efter skolan är det mellis och läxor, sen kan han ibland hinna med att spela FIFA eller nåt en stund innan det är dags för träning.

Annars om han är hos en kompis så ska han vara hemma 20.00 på vardagar och 22.00 på helger.  (Undantaget träningen ett par kvällar i veckan då, för där hinner han ju inte hem till kl 20).

På vardagar stänger vi av eventuella spel och skärmar senast 21.30 och 22.00 ska det vara släckt. På helgerna har vi inga direkta tider, oftast brukar det bli att någon av oss föräldrar får hans småsyskon i säng och sen kollar vi på film och äter något gott tillsammans.

Det blir lite tjatigt om tider och det här med "alla andra" men det får nog vara så i några år. Man får svara så gott man kan. Verkar det som att många andra verkligen får vara ute till 23 på vardagar eller liknande så får man väl ta kontakt med andra föräldrar och stämma av om det är så? Skadar inte heller att ha bra dialog med andra föräldrar så att man kan ha lite koll och sätta upp gemensamma regler vid behov.

"Ja men alla andra får si och så!!"
"I vårt hem gäller de här reglerna."

Jag ger inte en mobil till en 11-åring. Det kan de få när de blir äldre, högstadieålder är mer lagom.

20,30 låter väldigt tidigt för en 11åring? Men annars är det väl bara göra som ovanstående "jaha, vilka då?"

Under låg- mellanstadiet var vi föräldrar väldigt sammansvetsade vad vi hade för generella regler, just för att undvika "alla andra"-snacket om de stora grejerna (vilka spel /filmer som var ålderslämpliga, ungefärliga lägg-tider, skärmtider osv). På högstadiet flyttade klassen till ny skola där den splittrades och blandades med andra elever i totalt fyra olika klasser, så där tappade vi sammanhållningen. Vi hade fortsatt kontakt med de 2-3 närmsta vännernas föräldrar och hade en gemensam hållning, så när "alla andra" fick si och så kunde vi luta oss tillbaka på att "XXX och YYY får inte heller". Och självklart "I vårt hem är det dessa reglerna som gäller".

Vi hade betydligt mer irritation och tjafs över "hos pappa/mamma får vi", vilket gjorde att periodvis fick vi föräldrar ha dagliga samtal om hur vi skulle hantera olika saker. Vår målsättning var att ha så lika regler som möjligt, men undantagen kunde ta över för mycket ibland. Hos pappan var det lite "för det är tisdag i november och det regnar"-anledningar, hos mig var det "2 år äldre bonus-syskonent får ju, jag orkar inte ta den konflikten idag igen"-anledningar

Har en 11åring och en 13åring och har inga regler kring skärmtid förutom att man ska komma när maten är klar (man får spela färdigt om man är mitt i en match), läxor ska göras och man ska lägga sig i tid. Annan tid spenderar man som man vill. 11-åringen lägger sig mellan 21-21.30 på vardagar, nån halvtimme senare på helgerna.

Mina flickor på 10 och 13 har varken skärmtid eller läggtid. Fritiden spenderas med fritidsaktiviteter, kompisar eller hemma. Så ingen överdriven skärmtid och så länge de sköter det bra så lägger vi oss inte i. Vi väcker 6.30 och ofta (men inte alltid) är båda i säng runt 21.

Skulle de vara oaktsamma med saker så skulle jag faktiskt bli arg. De har visserligen äldre mobiler men vi är noga med att man ska vara rädd om saker.

Slutade med skärmtid rum 10-årsåldern och la fokus på allt det andra som ett barn behöver idag.

Mobilen är hatad och gammal av 13åringen. Men så är det att vara människa!

I största allmänhet får man vara en "skit" när man har vissa barn.... De kommer inte alltid att vara tacksamma och som förälder får man testa vad som fungerar.

Jag brukar behöva vara kort och oresonlig för att slippa tjat. Minsta medkännande/förståelse/förhandling leder till ett utrymme att tjata. .. så då är det lika bra att ha det avklarat snabbt!

Säg lugnt : "jag bryr mig inte om vad alla andra gör"

"Alla andra" är inget argument som håller. Ni ser till era behov i er familj och till era tillgångar och inte till vad dessa "alla andra" gör eller har. Det är ok att önska och drömma (om barn som tjatar mindre), men inte att låsa sig vid det resonemanget.

Ansvar kommer före privilegier: först visar man att man kan ta väl omhand om en ömtålig sak innan man får en dyr telefon. Hade han gett något ömtåligt och värdefullt till någon som kastar dylika saker med vilje? Först visar man att man kan ta ansvar för att man sover tillräckligt på natten och kommer upp i tid på morgonen och sedan kan man styra sin läggtid. Först visar man att man kan ta ansvar för att hantera sin tid och sina ansvarsområden och sedan får man styra mer av sin skärmtid.

Logiken lyder att ni är föräldrarna som har ansvar för att han får alla sina behov tillgodosedda. Detta ansvar kommer han att gradvis och när han är redo att ta över fram tills han är vuxen. Det är ok att man inte kan allt till att börja med och att man behöver träna och få hjälp. Och det är helt ok att argumentera för sin sak och förhandla, men inte att tjata och bråka om det. Som argument väger "alla andra" dock inte tungt alls ...

Hej!

Jag har visserligen fler, yngre barn, men vår äldsta är 10 år vilket ju är bäst at jämföra med.

Sovtider
Läggning 21 på vardagar, fast det betyder att det är dags för att göra sig iordning och sen gemensam läsning och sen egen läsning i sängen. Så ca 22 släcker han.

Brukar inte bli speciellt mycket senare på helger, men då håller vi mindre koll på klockan. Ibland kan det bli bra mkt senare om de kollar på någon långfilm eller så. Å andra sidan brukar vi då hoppa över läsning, så släckning blir kanske ändå ungefär samtidigt. 

Telefon
Telefon fick han när han fyllde tio år. Innan dess hade alla barnen en gemensam (typ "familjemobil") som man kunde ta om man skulle ut och behövde ha möjlighet att komma i kontakt med andra. Men sen födelsedagen har han alltså en egen (de andra delar på "familjemobilen" nu) och då köpte vi en ny, men inte senaste eller dyraste modellen. Han får lov att spela/göra annat på den "fritt" tills den dagen han inte sköter det längre. Brukar bli kanske 30 min per dag han sitter med den. 

Hade han kastat sönder mobilen så vet jag inte riktigt vad jag hade gjort. Hade varit väldigt okaraktäristiskt av honom. Men jag hade blivit arg och han hade fått återgå till att dela med de andra, tror jag. Om han däremot hade tappat mobilen så den gått sönder så hade jag anmält det till försäkringsbolaget och fixat en ny (även om det till viss del hade varit pga oförsiktighet, alla kan göra misstag).

Övrig skärmtid
Vi har inte så exakta tider eller så, men de frågar innan om de får spela. Det brukar inte bli varje dag och det brukar bli kanske ca 1 timme eller så. Titta på saker gör de inte så mycket, men ibland ser de film på helgen. 

Än så länge inget tjat om "alla andra" här hemma, men det kommer säkert med tiden :D