Smisk på bar rumpa som barnaga??

Jo det var ovanligt på 1970-talet.
Utgå alltså inte från dig själv och gör dig till norm.
På samhällsnivå var aga ovanligt.

Aga hade minskat redan på 1950-talet. Då var det fortfarande vanligt. På 1960-talet började det bli ovanligt. På 1970-talet var det ytterst få som agade sina barn.
'
Läs på. Finns massor om du bara googlar.

Beror på vad man menar med vanligt och naturligtvis var man bor. Där jag gick i mellanstadiet vet jag att minst 4 av 25 elever i min klass agades och det är inte ovanligt. Om 10% agades skulle jag inte säga det var ovanligt på något sätt.

Finns en rätt ny P3 dokumentär om barnaga. Uppfattade att det var rätt ovanligt åren före förbudet.

Nej det handlar inte om var man bor.
Sluta titta vid dina egna fötter, världen snurrar inte kring dig.

Du pratar om samhällsnivå, gör det då. Läs på!

Var har hon pratat om samhällsnivå? Hon har pratat om sin erfarenhet och sin omgivning. Läs och förstå vad hon skriver istället.

Jag har ingen koll på vad som var vanligt eller ovanligt men skulle också klassa 10% som vanligt förekommande.

Smisk på bar rumpa var för att det skulle kännas när barnet sedan satt ner. Jag fick höra ?du ska få så mycket smisk så du inte kan sitta på en vecka?. Inget sexuellt där iallafall.

Tråden handlar om det. Du pratar om det.
Hur dålig är din svenska?
"Det var inte ovanligt" handlar om mer än din allra innersta krets.
Jisses, det finns människor till allt. Vissa tål inte den minsta kritik utan blir så krääääänkta så kränkta.

Läs och förstå trådens ämne istället för att bråka och tjafsa.

Jag är född 1971. Det fanns en yngre pojke i grannhuset som hade en otäck pappa som slog honom Pappan tyckte nog själv att det var ok barnaga, men det var ju barnmisshandel. Pojken blev t ex döv på ena örat , hade ofta ont av pappans slag och mådde inte bra när han blev äldre heller. 

Jag hade ingen kompis som fick stryk på något sätt. Jag har frågat mina föräldrar som är födda på 50-talet, ingen av dem fick någonsin fysiska bestraffningar och kände bara någon enstaka kompis som fick det. Även mina svärföräldrar (födda på 40- resp 50-talet) har uppfattningen att det var extremt ovanligt och ingen av dem var med om sådant. Har även frågat mina morföräldrar som var födda på 20-talet, ingen av dem fick fysiska bestraffningar och deras uppfattning var att det var ovanligt även då. 

Så jag tror att det var ganska ovanligt i Sverige redan tidigare under 1900-talet. Men jag tror att i de familjer där man misshandlade barnen  (för det är ju de facto misshandel) så tutade man i barnen att så gör alla föräldrar och därför tror de som vuxit upp under sådana förhållanden att det var normen i samhället. 

Men visst borde det kunna vara skillnad i olika landsändar t ex? All min släkt är från Småland, mina svärfärldrar från Hälsingland resp Norrbotten.  

Den enda som är kränkt här är du pga att folk delar med sig av sina egna erfarenheter. Varenda diskussion som handlar om förekomst, oavsett sex, uppfostran, ekonomi, politik, varsomhelst, så berättar folk oftast av egna erfarenheter. Ingen tråd skulle existerar om man var tvungen att googla fram facit hur det faktiskt ser ut i samhället. Väx up själv istället för att viftat med pekpinnar i ansiktet på folk.

Projicera inte dina känslor på mig.
Du måste verkligen lära dig att ta ansvar för dina egna känslor.

Jag är saklig och beskriver ett korrekt historiskt skeende. Det är mycket tydligt att andra, såsom du, blir kränkta av att inte ha rätt.

Erfarenheter är en sak, samhällsnivå är en helt annan sak. Man kan inte applicera sina egna erfarenheter på gruppnivå helt enkelt. Något jag påpekat hela tiden. Läser man OCH förstår texten inser man det felaktiga i påståenden liknande "Jag agades som barn därför var det inte ovanligt i samhället".
Det blir FEL. Det blir fel därför att man har en narcissistisk inställning och applicerar sig själv på omvärlden. Samtidigt är man faktaresistent och vägrar ta reda på just fakta. Istället blir man kränkt, applicerar det på alla i sin omgivning samtidigt som man kämpar om rätten att få ha rätt.

Nej, jag är inte det minsta kränkt men flera blir det av att inte få ha rätt vilket märks extremt tydligt i det som skrivs.

Det är skillnad på att prata om sig själv.

Och

Att prata om sig själv och applicera det på omgivningen och historian.

Lär dig skillnaderna.

Det där känner man ju igen, "flera veckor" t o m minns jag rätt väl för min del att det hände att man fick höra :/
Men var väl dock mest hot vad gäller mina erfarenheter snarare än nåt som verkligen brukade ske, det jag verkligen isåfall kunde råka ut för då och då var väl snarare bara enstaka smäll på rumpan (stående typ med kläder på), samt örfilar 

Jag är väl bekant med skillnaderna. Och det framgår lika tydligt för mig, och gissningsvis för de flesta att anonym(agad) talar om sina egna erfarenheter från sin egen omgivning. Det är bara för dig det verkar vara otydligt.

Jag är väl bekant med skillnaderna. Och det framgår lika tydligt för mig, och gissningsvis för de flesta att anonym(agad) talar om sina egna erfarenheter från sin egen omgivning. Det är bara för dig det verkar vara otydligt.