• Anonym (sörjer)

    Gett upp älskare

    Jag sörjer fast jag inte har någon "rätt" till det...
    För ca ett år sedan lärde jag känna en man som jag klickade med direkt. Vi blev snabbt vänner och jobbade då väldigt nära varandra. Han var/är gift sedan mer än 20 år och jag var då i en särbo relation. Efter en händelse på jobbet som påverkade mig mycket, en kollega som blev väldigt sjuk, så insåg jag att jag inte mådde bra i min relation och avslutade den. Min särbo fanns inte för mig och hade egentligen aldrig gjort det.
    Efter detta kom jag och kollegan bara närmare varandra. Pratade om allt och ingenting. Vi har väldigt många lika intressen och tycker lika i mycket. Han är en fantastisk människa som sprider glädje. 
    Vi började messa med varandra varje kväll, hans fru lägger sig före honom och han satt uppe själv. Och självklart tog vi steget att inte bara vara nära mentalt utan även sexuellt. 
    Jag har tidigare i livet när jag var yngre (45+ nu) varit otrogen mot min dåvarande man men relativt snabbt insett vad jag höll på med och skiljde mig.
    Men detta är första gången som jag varit "den andra kvinnan". Har även blivit bedragen i yngre år så jag vet hur det kan påverka.
    Trots detta lät jag detta pågå på tok för länge. Klarade inte av att ge upp honom! Han har under denna tiden aldrig smutskastat sin fru utan gett en väldigt nyanserad bild av henne och deras äktenskap. Han har inte heller lovat mig något, bara sagt att han inte vet vad som händer i framtiden. 
    Men för två veckor sedan bröt jag med honom. Vi arbetar inte tillsammans längre och jag klarar inte av att vara nr 2. Jag vet att jag är värd mer! Och hans fru är värd mer!
    Han säger att han väljer att stanna, men att jag alltid kommer ha en stor del av hans hjärta. Att han kommer älska mig i resten av sitt liv.
    Jag har sagt att han inte får kontakta mig alls, inga mess, samtal eller mail för att bara kolla läget. Jag måste få sörja!
    Men detta är så sjukt svårt, jag gråter mig till sömns varje kväll. Längtar efter honom så jag tror att jag kommer gå sönder. Och samtidigt kan jag inte visa detta för någon. Ingen vet ju vad vi delade.
    Och att sörja, utan att visa det.... Fy farao vad det är svårt!
    Och jag går och hoppas att han saknar mig lika mycket, att han ska välja mig. Jag bara känner i hela kroppen att det är meningen att det ska bli vi. Och jag vet att det låter naivt men så är det.
    Men oavsett så måste jag avsluta. Hans fru vet ingenting och jag skulle ALDRIG berätta. Dock har jag sagt till honom att jag tycker att om han nu ska satsa på sitt äktenskap så tycker jag att han ska vara ärlig, att leva i en lögn blir man inte lycklig av.
    Barn har vi bägge två men de är tonåringar allihopa. 

    Och ni som bara vill kalla mig (eller honom för den delen) svin, snälla låt bli. Vi är bara två människor som föll handlöst för varandra.

    Får man sörja sin älskare?

  • Svar på tråden Gett upp älskare
  • Anonym (ff)
    Anonym (sörjer) skrev 2021-02-14 22:59:14 följande:
    Om han skulle ligga med sin fru så skulle jag nog fundera på det. Men som det är nu har dom inte haft sex under hela den tiden som vi har haft det. Därav ingen oro. 
    Du vet att det är det vanligaste som gifta män ljuger om för sin älskarinna? 
  • Anonym (ff)
    Anonym skrev 2021-02-08 14:37:01 följande:
    Du kunde inte stå emot alltså
    Han kommer kallt räkna med att du inte står emot fortsättningsvis heller
    Även efter fredagen kommer han att bära vigselring
    Då blev det som vi trodde
  • Anonym (ff)
    Anonym (sörjer) skrev 2021-02-15 18:29:39 följande:
    Klart jag inte är 100% säker, men han har berättat att dom gjorde ett försök till sex strax efter nyår men att det inte fungerade (han fungerade inte). 
    Han har även berätta en hel del bra saker om sin fru som inte är positivt för mig så jag vet att han inte är oärlig av rädsla för att såra mig.
    Men visst, han kan vara ett oärligt svin mot mig, men jag tror inte det.
    Varför skulle han vara ärlig mot älskarinnan som han inte väljer , när han ljuger för sin fru som han väljer framför älskarinnan ?
  • Anonym (Frida)
    Anonym (sörjer) skrev 2021-02-14 21:23:10 följande:

    Och nu känns det ännu värre... Jag vill verkligen inte såra någon och är ledsen över hur du har det. Att upptäcka att ens pappa är otrogen måste vara väldigt jobbigt för er barn.

    Hade det varit upp till mig hade frun fått veta detta redan i somras. Jag känner mig som en sån stor skit som bidrar till att föra henne (och barnen) bakom ljuset. Samtidigt som jag känner att det inte är upp till mig att berätta. Dock har jag vid upprepade tillfällen sagt till min älskare att jag tycker att han borde berätta. Oavsett om han vill ha mig eller inte.  

    Om han nu väljer mig i morgon så kommer hon ju dock att få veta.


    Jag kan sätta mig in i din sits och förstå hur du känner, men jag har så svårt att känna empati för dig och det är nog för att min fars älskarinna inte var sympatiskt mot oss barn. Min far lämnade dock henne och valde min mamma (vad han säger ialf, man vågar ju aldrig lita på honom igen).
  • Anonym (sörjer)
    Anonym (Pi) skrev 2021-02-15 19:33:09 följande:
    Usch, beklagar verkligen!

    Ja. Han väljer bekvämligheten som många gör. Sägs ju kvinnor initierar de flesta skilsmässor och det är väl för en anledning.

    Och du, dessa trådar är så intressanta! Om frun skriver en tråd om att mannen varit otrogen i flera år låter det snarare att ?självklart har han känslor för någon han bedragit dig med under så lång tid?. Men från andra sidan försöker man intala motsatsen. Och vet du, det spelar ingen roll. Bara du kan veta vad ni har eller har haft. Och jag tror också det kommer skita sig med frun, tror jag för ?min? också. Är bara en tidsfråga. Men när det gör det har tåget passerat och du och jag har hittat någon som hade vett nog att se vad den hade framför sig.

    Känner mig stark och även lite förbannad. Han skulle ha brutit med mig när han förstod jag började få känslor om han nu visste han aldrig skulle skilja sig. Kan förstås inte heller lägga över allt på honom. Vi har ju försökt bryta båda två. Men nu är jag bara för skadad av det hela för att fortsätta. Det är inte värt.

    Och du, håll nu ut! Visa inte än en gång att han får ha er båda. Det är säkert det han hoppas på. Kanske därför han heller inte vill välja.
    Ja det är ju inte roligt kan jag säga.

    Och tja, han väljer ju inte alls och därmed väljer han. Eller rättare sagt, tvingar mig att bestämma...

    Och ja, spännande att det är så olika beroende på ur vilken synvinkel man ser det från och det är som du säger, vad än alla tror sig veta på ett forum där jag skriver delar av allt som hänt så vet jag. Det vi har/hade var äkta. Från både hans och mitt håll. Att sen han inte bara lämnar lättvindigt ett liv han levt i dryga 25 år det kan jag förstå. Hur mycket det än smärtar mig.
    Och att det kommer hålla med hans fru... aldrig! Jag har ju fungerat som ångestdämpande för hans "vanliga" liv. Nu när jag inte finns där så tvingas han ju leva kvar i allt som han någonstans inte är nöjd med. Och som du säger, när han inser det är det inte säkert att jag står och väntar. Allt beror ju på hur lång tid som passerat.

    Skönt att du känner dig stark! Det är nog ett måste för att orka hålla emot. Jag är inte stark, inte än... Men jag kommer dit... så småningom.

    Jag kommer hålla i, Det finns liksom inget alternativ. En del av honom vill ju ha allt han haft det senaste året... Mig för det han inte får hemma och frun för det han har med henne. Men jag kan inte nöja mig... Allt eller inget!
  • Anonym (sörjer)
    Anonym (ff) skrev 2021-02-16 00:33:07 följande:
    Varför skulle han vara ärlig mot älskarinnan som han inte väljer , när han ljuger för sin fru som han väljer framför älskarinnan ?
    Tja det må så vara att de flesta skulle ljuga. Och visst skulle jag kunna välja att tro att han gör det. Men nu är det ju jag som känner honom, inte du eller någon annan här på forumet. Och jag är övertygad om att i detta är han ärlig. Framförallt för att han har gett många långa förklaringar (bortförklaringar) till varför frun inte vill ha sex... Där han gått i väldigt försvar för henne. 
    Och att han ljuger för sin fru, ja det är en lögn men ingen som han behöver säga rakt ut. Han undanhåller sanningen. När jag frågar "Har ni haft sex" så skulle det krävas en ren lögn att säga nej om dom hade haft det. Och en uttalad lögn skulle han haft mycket svårare att leverera.
  • Anonym (ff)
    Anonym (sörjer) skrev 2021-02-16 21:21:24 följande:
    Tja det må så vara att de flesta skulle ljuga. Och visst skulle jag kunna välja att tro att han gör det. Men nu är det ju jag som känner honom, inte du eller någon annan här på forumet. Och jag är övertygad om att i detta är han ärlig. Framförallt för att han har gett många långa förklaringar (bortförklaringar) till varför frun inte vill ha sex... Där han gått i väldigt försvar för henne. 
    Och att han ljuger för sin fru, ja det är en lögn men ingen som han behöver säga rakt ut. Han undanhåller sanningen. När jag frågar "Har ni haft sex" så skulle det krävas en ren lögn att säga nej om dom hade haft det. Och en uttalad lögn skulle han haft mycket svårare att leverera.
    Varför frågar du om de har haft sex?
    DE är gifta och gör som de vill
  • Anonym (ff)
    Anonym (sörjer) skrev 2021-02-16 21:11:51 följande:
    Ja det är ju inte roligt kan jag säga.

    Och tja, han väljer ju inte alls och därmed väljer han. Eller rättare sagt, tvingar mig att bestämma...

    Och ja, spännande att det är så olika beroende på ur vilken synvinkel man ser det från och det är som du säger, vad än alla tror sig veta på ett forum där jag skriver delar av allt som hänt så vet jag. Det vi har/hade var äkta. Från både hans och mitt håll. Att sen han inte bara lämnar lättvindigt ett liv han levt i dryga 25 år det kan jag förstå. Hur mycket det än smärtar mig.
    Och att det kommer hålla med hans fru... aldrig! Jag har ju fungerat som ångestdämpande för hans "vanliga" liv. Nu när jag inte finns där så tvingas han ju leva kvar i allt som han någonstans inte är nöjd med. Och som du säger, när han inser det är det inte säkert att jag står och väntar. Allt beror ju på hur lång tid som passerat.

    Skönt att du känner dig stark! Det är nog ett måste för att orka hålla emot. Jag är inte stark, inte än... Men jag kommer dit... så småningom.

    Jag kommer hålla i, Det finns liksom inget alternativ. En del av honom vill ju ha allt han haft det senaste året... Mig för det han inte får hemma och frun för det han har med henne. Men jag kan inte nöja mig... Allt eller inget!
    Han kommer inte en ny älskarinna / ångestdämpare 
  • Anonym (ff)
    Anonym (ff) skrev 2021-02-16 21:28:36 följande:
    Han kommer inte en ny älskarinna / ångestdämpare 
    Han kommer hitta en ny älskarinna / ångestdämpare (skulle det stå)
  • Anonym (sörjer)
    Anonym (Frida) skrev 2021-02-16 07:36:52 följande:
    Jag kan sätta mig in i din sits och förstå hur du känner, men jag har så svårt att känna empati för dig och det är nog för att min fars älskarinna inte var sympatiskt mot oss barn. Min far lämnade dock henne och valde min mamma (vad han säger ialf, man vågar ju aldrig lita på honom igen).
    Ja att du inte kan känna empati för mig har jag full förståelse för. Speciellt om din fars älskarinna behandlade er illa. Från mitt håll skulle jag aldrig göra något för att skada min älskares barn. Han älskar ju dom, alltså är dom viktiga! På något konstigt vis även hans fru...
    Han sa det för några veckor sedan att om han skulle berätta för frun att han älskade någon annan så skulle hon direkt fråga hur länge det pågått, vem jag var och sen ringa till mig.
    Mitt svar på det var att jag inte skulle ha något problem att prata med henne, Att jag skulle förklara mina känslor för hennes man och be henne om ursäkt för att jag "förstör" hennes liv. Jag har inget agg mot vare sig henne eller barnen. Det är ju inte deras fel att jag älskar "fel" man. 
    Nu har han ju gjort ett icke-val och därmed har jag brutit. Så nu lever han med en ovetande fru och ovetande barn. Inte optimalt kan jag tycka men fortfarande, inte något som jag kan lägga mig i.
    Jag hoppas att du och din familj kan gå vidare och må bra trots allt ni varit med om.
Svar på tråden Gett upp älskare