Snart är år 2020 slut. 2019 gick fertiliteten ner i nästan hela Norden. Varför? Det undrar jag som är intresserad av trender och livsstilsval. Läs igenom alla alternativ och välj det som passar allra, allra bäst.
Jag vet inte om etik är det bästa forumvalet, men detta handlar om livsval som delvis kan styras av en persons etik.
Att vi har högst fertilitet i Norden, förklaras troligtvis av att vi har så många utlandsfödda som ofta har fler barn.
Jag borde skrivit aktivitetsordnare. Det finns ju kommunala musikskolan och de företag och föreningar som anställer personal.
Enligt SCB hade 31% av de nyfödda i Sverige en utrikes född mor. Det är högre än utrikesföddas andel av befolkningen. Det beror delvis på att de utrikesfödda i genomsnitt är yngre än de svenskfödda, att de skaffar fler barn per kvinna samt att många utrikesfödda kvinnor skaffar barn direkt efter att de kommit till Sverige.
Det är väl inte fertiliteten som gått ner, utan barnskaffandet? Och det kan bero på väldigt många saker.
Det är väl inte fertiliteten som gått ner, utan barnskaffandet? Och det kan bero på väldigt många saker.
Ja, du har helt rätt, men om du läser svarsalternativen så ser du att jag frågar efter orsaker till varför barnaskaffandet går ner inte den "biologiska" fertiliteten. Men fertiliteten kan även avse "fertility rate" dvs hur många barn per kvinna som en kvinna i ett land får.
Vi har ett barn, och vill inte ha fler. Anledningen är helt enkelt att vi bägge uppskattar väldigt mycket att ha tid för annat än barn (och "hem"). Med ett barn har vi bägge utrymme för att ägna oss åt "vårt", utan att barn eller familj blir lidande. Ingen av oss tycker t ex att det är jobbigt att vara hemma själv en helg med barnet. Tvärtom.
Så ett känns helt lagom.
Vi är också bägge ensambarn, och bara haft positiva erfarenheter av det. Det finns alltså ingen som helst "måste skaffa syskon!" - ångest.
All respekt dock för att många känner så. Folk tänker och känner olika.
Ni verkar ha hittat en familjestorlek som passar er!
För att jag lever ensam. Inte ett jättestarkt val men letar inte heller partner aktivt. Råkar jag träffa rätt man kan jag gärna tänka mig fler barn, men börjar komma upp i ålder nu (fyller snart 37, så troligen går det ett tag till, men har inte mycket tid).
Jag hade tänkt mig många barn. Men det är ganska lyxigt att ha tid för mitt enda barn, jobb och karriär samt egna fritidsintressen också. Och jag är inte vidare huslig med städning och matlagning och sådant.