Åldersskillnad, en 3:a och oro att gå bort
Skulle vilja diskutera mitt dilemma och hoppas någon kan förstå mig. Jag har alltid tänkt mig 3 barn men både jag o min man var helt nöjda efter 2 barn. Nu har jag fått en akut längtan efter en 3:a men har några hinder.
Barn 1: blir 6 till hösten
Barn 2: blir 3 till våren
Jag oroar mig för att åldersskillnaden blir för stor mellan barnen, att vi skulle kommit på detta tidigare. Hade sett fram emot o börja träna, kunna cykla med båda barnen samtidigt mm.
Sen har jag också en stor oro för att ffa någon av oss föräldrar blir sjuka och går bort. Har alltid tnkt ur vår synvinkel då att den som är kvar ska kunna t hand om barnen i ett sånt läge (därav inte skaffa för många)
Nu har jAg snarare börjat tänka att dom i ett sånt läge kan ha syskona som stöd, och att 3 därför vore bättte än 2.
Sen om dom är 2 syskon och det händer något av barnen något. Inget syskon kvar. :(
Gillar känslan av att tillhöra en grupp på något vis, och det gör att jag känner att vi bara måste ha 3 (om vi kan).
Har jag alldeles för stort kontrollbehov?
Hur ska jag tänka.