Hur överlever man?

Vill börja med o säga att jag har själv av psykvården för depressionen. Men jag är rädd att mannen bidrar till sämre snarare än bättre..

Han tar vanligtvis redan ganske lite ansvar hemmavid, oavsett om jag är bra, okej, eller som nu - katastrof. Har försökt sätta mig in i hans perspektiv - att leva med mig. Och jag förstår att jag kan verka omöjlig och för honom innebär det ibland att han måste sköta precis allt praktiskt. Jag har perioder då jag inte kan lämna sängen.

På ett sätt känns det som att han gör mig sjukare..

Jag är plågsamt medveten om hur jag själv är och vad jag egentligen behöver.. och det jag behöver är att få vara lämnad i fred - i alla fall när jag inte mår bra. Och att han får steppa upp och sköta det praktiska själv så länge. Och jag har ju som sagt varit dålig i 1,5 är nu. Jag är nu i en period där jag inte ens orkar lämna sängen just nu, så faller allt runt hen osv på 2 korta röda.

Så när jag äntligen kommer ur den värsta perioden så har allt liksom fallerat utanför.

Han har ingen koll på vad vi behöver hemhandlat och handlar mest godis och det han tycker om (ibland frågar han mig men suckar när jag berättar vad vi behöver och så är jag ju jobbig bara..) klurar aldrig ut mat till sonen (han är väldigt kräsen så vi gör vårat bästa för att han ska äta och måste därför vara förberedda) men när han fixar mat o sonen inte äter kan han låta honom gå en hel dag o leva på clementiner bara. Han klär sonen i för små kläder för han orkade inte leta efter några som passade, badar och duschar honom inte förrän han luktar svett. Borstat inte hans tänder innan efter läggdags om jag i te påminner. Han har dåligt temperament o skäller på sonen för saker som jag i de lägena inte känns nödvändiga.

Dessutom är han sur och nonchalant mot mig.. han säger att han bryr sig.. Men så fort jag måste vila är det ändå suckar och frustration o då måste jag gå som på nålar samtidigt som jag har dåligt samvete för jag vet ju vilken börda jag är..

Också därför jag funderar på om jag borde lämna.

För det kan också bara vara mig som är felet i det här.

Lång text.. Men det jag undrar mest är om man egentligen kan överlever på en sån liten inkomst en separation skulle innebära..