Hon kräver mig på underhåll men jag får inte träffa mitt barn

Det var ett misstag att tro att det är "för barnets bästa" att inte "bråka" när du inte får träffa el ens prata i telefon med barnet. Det är aldrig för barnets bästa att inte få träffa bägge föräldrarna (om det inte är misshandel etc i bilden).

Ni föräldrar har alltså i teorin gemensam vårdnad men i praktiken har mamman enskild vårdnad och du har inte ens umgängesrätt.

Du kan ju begära ensam vårdnad själv med hänvisning till mammans umgängessabotage. Dvs du kan påpeka att du aldrig skulle hindra barnets umgänge med modern, så om du får ensam vårdnad får barnet tillgång till sina bägge föräldrar.

Men det kan vara svårt att få iom att bägge bor i en annan stad.

Så du får begära en gemensam vårdnad i praktiken men utan bestämda tider när ni träffas blir väl allt som förut?

Men även om mamman får ensam vårdnad har du fortfarande rätt till umgänge.

Så kämpa som ett lejon för att få träffa ditt barn, ge inte upp bara för att mamman sätter käppar i hjulet. Du vill väl inte att barnet en dag känner "pappa brydde sig inte om mig". Får hon inte träffa dig så går hon också miste om att träffa sitt syskon, det barn som du får med din nya sambo.

Det är ju inte första gången polisen lägger ned i brist på bevis. Men det betyder inte att TS ljuger. Att han redan anmält talar till hans fördel i en vårdnadstvist, om han tar upp det då.

Sedan undrar jag varför folk är så angelägna om att svartmåla TS. Jag tycker man alltid får utgå från att TS talar sanning och svara på det hen frågar om. Annars blir det meningslöst att svara, om man inte är intresserad av pajkastning.

Sedan är det tröttsamt med detta moraliserande tjat om att TS "egentligen" bara är intresserad av pengarna. Varför detta behov av att kritisera TS motiv? Faktum är ju att TS ex saboterat umgänget med deras gemensamma barn, och det är både barnet och TS som blir lidande på det. Exets krav på extra pengar är förstås också en orsak till oro, om man inte är superrik.