Vad händer på psyk?

Jag var inlagd i en vecka under en period med ångest som bara eskalerade. Hade ingen kontakt med psykiatrin innan det. Jag minns det som en oerhörd lättnad att få bara ligga ner och få mediciner som tog bort ångesten. Som en filt av bomull över den fruktansvärda ångesten. Jag fick dela rum, en liten skärm separerade sängarna. Alla höll sig för sig själva. I sällskapsrummet kunde man prata med folk om man ville. När jag började bli bättre så gjorde jag det. Man kunde titta på TV. En vårdare spelade spel med folk. Mobilerna laddades i ett låst skåp pga sladdarna. Ibland blev det väsen av att någon fick sammanbrott ute i korridoren. Mediciner för att sova, mediciner för att slippa känna - det var absolut nödvändigt då.

Som någon skrev så löser man inga problem där, man hålls vid liv och sätts på medicin så man kan börja fungera igen.

Om du inte klarar dig hemma, åk in. <3