Mår dåligt över min kropp - får ingen hjälp
Hej,
Jag har under flera år mått väldigt dåligt över min vikt. Jag går upp och ned lite men ligger mellan 29.5 till 30 i BMI. När folk ser på mig tror de väl att jag somnar med handen i chipspåsen framför tv:n, men i verkligheten är jag en superhälsosam person som både tränar och äter bra.
Men vad jag än gör tycks jag inte gå ned i vikt. Jag har blivit så desperat på sistone att jag tror jag börjar utveckla ätstörning. Svälter mig själv periodvis (fastar flera dagar på rad med bara vatten). Även testar intermittent fasting.
Min diet består till mestadels av grönsaker och frukt. Dricker rikligt med vatten. Äter även ägg, kvarg, keso, kyckling, tonfisk. Har för flera år sedan slutat med bröd, ris, pasta, matlagningsolja (steker aldrig mat, enbart kokat eller ugnsbakat), helfabrikat, läsk/juice, socker.
Visst kan jag äta en pizza eller pastarätt någon gång om jag är ute på restaurang med vänner, men har ingenting onyttigt hemma och äter väldigt rent. Visst gör jag undantag ibland, men till och då med är jag väldigt hälsosam under mina cheat days. Kan få ångest om jag ätit för mycket frukt liksom (fruktos).
Därtill tränar jag, och är generellt ganska aktiv. Särskilt under vår, sommar och höst. Cyklar/långpromenader. Under vintern blir det mest bara gymmet. Och det märks direkt på vågen. Väger 5 kg mer på vintern än på sommaren.
Jag har gått till flera olika läkare för att utreda vad som är fel med mig, men känns som alla viftar bort när jag tar upp hur illa jag mår över min vikt. Däremot har de konstaterat att jag har problem med flertalet könshormer och saknar nästan helt estrogen och testosteron t.ex. Jag har fått något piller, men det är det enda. Och jag märker ingen skillnad med detta piller. Om något så lade jag på mig ett par extra kilon.
Mår så dåligt att man ibland funderar på om man orkar leva. Är ofrivilligt singel sedan många år, och det känns som ingen man vill ha någon med extrakilon. Idealet här är att man ska vara trådsmal som tjej och/eller vältränad. Har bott i USA och där var det inte lika svårt att dejta. Själv vill man ju också ha någon som ser sund ut, och inte tjock, så kan förstå det, även om det känns lite extremt i Sverige.
Såg väldigt bra ut när jag vägde 20 kilo mindre och fick mycket uppmärksamhet. Men nu förbereder man ju sig på att vara singel för resten av livet... tycks inte som det går att få hjälp. Vet inte hur länge jag orkar kämpa. Jag arbetar extremt hårt för att gå ned i vikt och det leder till att jag mer eller mindre behåller vikten - ej går ned i vikt.
Det var många år sedan jag kunde äta som en vanlig person. Jag gillar grönsaksbaserad mat förvisso, men det känns jobbigt att ALLTID behöva äta det och aldrig känna att man kan unna sig att äta som en vanlig människa utan jämt tänka sig för varje gång man stoppar något i munnen.
Funderat på fettsugning men dels är jag rädd för operationer och dels är det ju specifika områden man suger ut och jag behöver gå ned i vikt rent allmänt, så vet inte hur hållbart det vore med en fettsugning.
Suck :'(