• Anonym (Orimligt)

    Min man vägrar ändra sitt nattarbete till dag trots 5 barn...är mitt ultimatum orimligt.

    Jag och min make har 5 barn tillsammans födda ( -13,-14,-16,-18,-20)...dvs mellan 8 år till 3 månader och nu när vi fått våran sista så känner jag att hans nattarbete börjar bli orimligt..det har varit orimligt länge men har tidigare fått mkt hjälp av min familj där vi bott under helgerna sedan äldsta barnet föddes...efter att min mamma dog av cancer för 1.5 år tillbaka så har jag känt att allt raserats...

    Lite bakgrund...maken arbetar ca kl 4.00-10 på ett logistikföretag, åker hemifrån ca 3.00 och kommer hem strax efter 11.00, mellan 2012-2019 har han även arbetat extra på annat arbete (taxi)mellan kl.15.00 till 8.00. Då har jag varit hos min familj mellan fredag eftermiddag till söndag kväll, ibland längre. Jag har tidigare krävt att hans extraarbete skulle upphöra eftersom han inte var behjälplig överhuvudtaget under helgerna utan mina förlorar och syskon fick hjälpa till ( trots sjukdom och heltidsarbeten och egna barn )...allt för att underlätta för maken..

    Vi har inga ekonomiska bekymmer..har normalinkomster,barnbidrag och en hyra på 4500(då vi hyr en fastighet så det vi betalar ut fickan är 4500)..

    Jag har varit föräldraledig med samtliga barnen, han har tagit ut föräldraledighet och då har vi varit hemma samtidigt men jag har suttit ? obetalt? och samtidigt tagit hand om barnet/barnen..De 4 äldsta är på förskolan varav de 2 yngre måste hämtas 14.00...jag har framtill bf skött hämtning och lämning av barnen som då varit där till 15.30 (han har då varit hemma från 11.00 och jag har varit sjukskriven pga hotande förtidsbörd och ordinerats vila men han har då överlämnat hämtningen på mig )...dessförinnan hämtade jag de 2 äldsta på vägen hem från jobbet vid 17 och han har då hämtar de yngre 15.30...

    Nu är han föräldraledig på papper med våran yngsta och jag är hemma samtidigt men tar inte dagar eftersom då återgår han till jobbet...nu tar han bebisen några timmar på natten (2-3 timmar) efter att jag har ammat...sedan har jag hand om bebisen resten av dagen...han lämnar nu barnen på skolan och går sedan tillbaka och sover till 13.50...

    Han är ständigt grinig och sur för att han nu måste vara hemma..vi gör ingenting tillsammans på helgerna utan han vill sitta inomhus..jag tar med mig 3 av 5 barn och går ut i parken(varierar vilka)..sköter nattningen och han lagar mat ostört i köket..

    Han har för avsikt att återgå till 1/3 men jag har sagt nej till det..när han jobbar ?måste ? han gå in kl 20.00 oavsett om barnen är nattade eller inte..sen så sover han ensam och osört..efter arbetet ska han sova ytterligare och hämtar inte barnen vid 14 eftersom han måste sova till minst 15..

    Jag sa igår att detta inte är hållbart..han får ta en dagtjänst inom samma företag eller fortsätta vara FL. han blev rasande och stormade ut och kom hem efter ett par timmar..alternativet för mig är isåfall skilsmässa och vv eftersom det verkligen räcker..är jag orimlig?Hade någon annan tolererat detta?

  • Svar på tråden Min man vägrar ändra sitt nattarbete till dag trots 5 barn...är mitt ultimatum orimligt.
  • Anonym (T)

    Men varför i hela världen skaffar ni 5 barn när ni har den situationen som ni har? Förvånad över hur dåligt konsekvenstänkande och ansvarskänsla vissa har.

  • Anonym (Mdn)

    Alltså jag hänger inte med. När han jobbat extra, när sover han då Isf?

    Och när sover han nu? Om han somnar vid 20 och åker vid 03 hinner han sova 7 timmar. Kommer sedan hem elva och sover 2 timmar till strax efter 13.

    Då kan han vara delaktig i barnens liv mellan 13.30 till 20.00 vilket är mer än vad en normal förälder som arbetar gör.

    Jag tänker att kravet kan vara att han antingen börjar sova ett rimligt antal timmar per dygn, eller slutar arbeta natt

  • Anonym (H)

    Problemet är väl knappast hans arbetstider utan att han inte tar ansvar (och grinar över att han förväntas vara förälder). OM han hade gjort vad han ska när han vaknat (dvs hämtat barnen) så hade det ju varit guld att en förälder har såpass avvikande arbetstider.

    Men ska man ställa ultimatum får man också genomföra. Börja leta boende, lämna in om skilsmässa och gör klart att han har 6 månader betänketid på sig och om han inte växer upp så går ni skilda vägar.

    Men tänk på att det ÄR en fördel med hans arbetstider förutsatt att ni kan rodda om hans egoism och anpassa sovtiderna så det passar in i ert liv. Om inte så är det klart att han får övergå till dagjobb.

  • Anonym (A)

    Ville han ha ett 5e barn?

    Jag hade aldrig tolererat nattarbete, ens efter det andra barnet. Då hade jag inte velat ha fler barn alls, iallafall inte med den pappan. Hur har diskussionerna gått inför varje nytt barn? Kom ultimatumet som en chock eller har det varit på tal länge? Visste han att han får välja mellan barn eller jobb? Jag tycker han självklart borde se själv att det inte funkar, så trött på män som inte ser familjens bästa i första hand, utan sätter sitt jobb och sin vilja som prio 1. Felet är inte att mamman gjort allt, felet är att pappan inte steppat upp och gjort mer. Mamman ska inte behöva vara mamma till pappan och ?få honom att göra det?.

  • Anonym (Vet hur det är...)

    Lämna honom är mitt råd. Det går inte att leva med en skiftarbetare, speciellt inte med familj. Du kommer aldrig bli lycklig. Tro mig, jag vet hur det är. Det går inte att ha ett normalt familjeliv. Bor själv med en person som arbetat skifttider. Morgon, middag, kväll, natt, helg, jour, beredskap och gud vet vad. Jul, midsommar, nyår. Det är ett helvete, men inte för skiftarbetaren, utan för partnern. Man kan lika gärna bo själv med barnen, det hade inte gjort någon skillnad, så ensam känner man sig. Min partner var tvungen att ta ett dagtisjobb pga vissa omständigheter, men nu är han miserabel och tjurig jämt och längtar tillbaka till sitt skiftjobb. Den dagen han byter tillbaka så är vårt förhållande finito. Om din man inte förstår det ohållbara i er situation så har du två val. Stanna kvar och bli ännu mer olycklig eller lämna honom. Du kommer ha lika mycket arbete med hela ansvaret med barnen men det har du ju redan nu i vilket fall som helst.

  • Tow2Mater
    Anonym (Orimligt) skrev 2021-01-23 13:58:49 följande:

    Jag har inga problem med att ta hand om barnen och har inte krävt att någon ska göra det innan heller utan min familj som bor i närområdet och jag brukar umgås och har självmant valt att hjälpa till då de tyckt att det varit roligt och kusinerna har haft utbyte av varandra..

    Jag känner att om vi ska bo under samma tak att han är väldigt sur och grinig när han har blivit ombedd att ta del av föräldraskapet och om han ska jobba natt så får han flytta..han är mer en bromskloss så antingen beter han sig som en förälder eller så avlägsnar han sig har jag börjat känna..mest pga hans tråkiga attityd och inte antal barn.

    Ja jag kommer att fullfölja mitt ultimatum och vill han inte ha barnen vv så är det fine med mig..men han är sur och bråkar/tjafsar varje dag i princip så det underlättar inte direkt


    I trådstarten nar du ville ha sympati lät det annorlunda med "mina föräldrar och syskon fick hjälpa till ( trots sjukdom och heltidsarbeten och egna barn ).."

    Fattar inte heller hur du skaffat 5 barn under era forutsättningar.
  • Drottningen1970

    Jag skulle aldrig leva med en man som inte fattar att han är förälder. Fi fan...

    Så för mig skulle det bli skilsmässa. Å andra sidan hade jag heller aldrig skaffat fem barn med en sån fjant.

    Det du ska tänka på är att även om ni skiljer er så kommer di heller aldrig kunna tvinga honom att ha barnen varannan vecka. Med tanke på hur han uppenbarligen ställer sig till föräldraskap så kan det sluta med att du har barnen på heltid och han dyker upp varannan helg och är rolig lekpappa.

    Då blir du både fattig och ensam med det vardagliga ansvaret. Kan dock vara värt det för att slippa mansbebisen...

  • Anonym (mamma till 1)

    Jag har bara ett barn med min sambo, men har ändå hotat med att flytta om han inte hjälper till.
    Man är två om att skaffa barn, och vill de inte finnas i närheten när det roliga skapandet av barnet är över så tror jag att båpde mamma och barn har det bättre utan mansbebis.

    Stå på dig! dina ultimatum är inte orimliga. Börja leta efter lägenhet till dig och barnen!

  • Anonym (A)
    Drottningen1970 skrev 2021-01-23 15:41:37 följande:

    Jag skulle aldrig leva med en man som inte fattar att han är förälder. Fi fan...

    Så för mig skulle det bli skilsmässa. Å andra sidan hade jag heller aldrig skaffat fem barn med en sån fjant.

    Det du ska tänka på är att även om ni skiljer er så kommer di heller aldrig kunna tvinga honom att ha barnen varannan vecka. Med tanke på hur han uppenbarligen ställer sig till föräldraskap så kan det sluta med att du har barnen på heltid och han dyker upp varannan helg och är rolig lekpappa.

    Då blir du både fattig och ensam med det vardagliga ansvaret. Kan dock vara värt det för att slippa mansbebisen...


    Fast bidraget blir ju ändå ganska saftigt med 5 barn; 17105kr/mån med underhåll och barnbidrag.

    Frågan är om maken kommer snåla och inte vilja betala sina minst 7865kr/mån i underhåll för barnen, och då hellre ha dem varannan vecka?
  • Anonym (staystrong)
    Anonym (Orimligt) skrev 2021-01-23 13:58:49 följande:

    Jag har inga problem med att ta hand om barnen och har inte krävt att någon ska göra det innan heller utan min familj som bor i närområdet och jag brukar umgås och har självmant valt att hjälpa till då de tyckt att det varit roligt och kusinerna har haft utbyte av varandra..

    Jag känner att om vi ska bo under samma tak att han är väldigt sur och grinig när han har blivit ombedd att ta del av föräldraskapet och om han ska jobba natt så får han flytta..han är mer en bromskloss så antingen beter han sig som en förälder eller så avlägsnar han sig har jag börjat känna..mest pga hans tråkiga attityd och inte antal barn.

    Ja jag kommer att fullfölja mitt ultimatum och vill han inte ha barnen vv så är det fine med mig..men han är sur och bråkar/tjafsar varje dag i princip så det underlättar inte direkt


    Tror inte han kommer mogna till och börja ta ansvar. Helt otroligt att du måste BE honom om det Kräks 
    Nej, skulle inte tolerera sånt från en partner.

    Nej, ditt ultimatum är inte orimligt och tror inte du kommer ångra det heller.
Svar på tråden Min man vägrar ändra sitt nattarbete till dag trots 5 barn...är mitt ultimatum orimligt.