Menar du att du försörjt dig själv OCH barnen på 3000 i månaden i flera år? Bortsett från hyra och mat?
Det är helt groteskt.
Om du skall bidra med dina pengar skall han naturligtvis ta ansvar för hemarbete och era barn på samma sätt som du gjort när ni levt på hans lön. Är han inte villig att göra det så ska du inte behöva lägga dina pengar på era gemensamma kostnader heller.
Tror du TS man skulle vara villig att vara hemma med barnen och ta över alla TS sysslor om TS förvärvsarbetade?
Hon har ju skött all markservice för honom i flera år. Prova att räkna ut vad det skulle ha kostat om han varit tvungen att betala för sin del av hemarbetet istället, så ser du att han kommit billigt undan. Tror du förövrigt att han tvingats till jobbet när han varit sjuk, så som han tvingat henne att göra allt hushållsarbete även dagar när hon inte mått bra?
På beskrivningen av TS man låter det mer som att hon, om hon jobbat och betalat hälften, ändå fått stå med allt hushållsarbete och barnansvar.
Hon får fickpengar och han kan köpa det han vill. Då är det väl dags att hon får lite pengar att röra sig med istället för att den giriga latoxen skall få ännu mer pengar för att bara lata sig hemma.
Och jag saknar inte "verklighet". Min verklighet kanske är annorlunda än din, men den är lika verklig som någon annans.
Det är inte relevant, för som det är nu lever jag inte ensam och borde ha samma standard som han.
Varför är det självklart att ärva/köpa begagnat?
Att det är miljövänligare och ekonomiskt är inte samma sak som att det är självklart.
Han tjänar tillräckligt för att alltid ha minst 20" över efter allt är betalt. Han köper märkeskläder och andra dyra saker till sig själv varje månad.
Och de 20" är efter han fört över 40" till sparkontot kan jag tillägga.
Jag har aldrig sagt att han inte ska vara välklädd och jobbar gör han konstant. Föräldraledig har han aldrig varit, men det är barnen för stora för nu oavsett.
Skrev fel innan. Han borde enligt ts ha 150 000kr/månaden INNAN skatt. Om dom bor superbilligt och handlar billig mat.
Skiljer ni er så har han gott och väl råd till hushållerska och nanny varannan vecka när barnen är hos honom. Han skulle tjäna ekonomiskt på en skilsmässa. Skaffar han sedan en ny fru med normalt jobb så höjs hans ekonomi ordentligt.
Utifrån dina inlägg TS så verkar du vara leva med honom för att han försörjer er och han lever med dig för pliktkänsla. Ser inga tecken på kärlek från någon av er.
Och tänker ni ekonomiskt så förlorar du massor på att lämna. Speciellt när du skriver att du knappt klarar av att ta hand om barnen ibland för att du är för sjuk... Då kommer du få ta ett lågbetalt jobb OCH ta barn/hem och köpa allt begagnat..
Det har hänt att jag pratat om separation, han får fullständig panik och vill inte för allt i världen att vi ska separera.
Förstår du verkligen inte att det här handlar om mer än pengarna? Det handlar om attityden i sig, att han inte ser några konstigheter i att jag vissa månader inte ens får ihop det hur mycket jag än snålar (vilket han hatar, att jag köper billigare alternativ, för "yta spelar roll") medan han kommer hem med massa dyra saker ständigt? Senast förra veckan spontanköpte han en kontorsstol för över 7000 bara för att färgen passade hans kontor bättre.
Nej vi bor inte i något speciellt billigt område och köper inte speciellt billig mat heller.
Vart säger jag att han tycker att jag slösar? Det är han som har en orealistisk bild av vad det ska räcka till.
Jag har inte skaffat fler barn än jag orkar, det är min hälsa som ställer till det och hade jag haft en mer stöttande partner hade jag kanske inte blivit så sjuk som jag är. Jag tar hand om mina barn, det är mitt eget mående som blir lidande.
Jag har tröttnat rejält på dina gliringar om hur mycket bättre han skulle ha det utan mig, så det här är mitt sista svar till dig.
Finns inget Rut-avdrag att få för att någon skall sköta dina inköp, så lägg till kostnader för en personal shopper som sköter om det. Dessutom en privatsekreterare som har koll på när barnen skall till tandläkaren/doktorn/barnkalas mm. Sedan lär inte barnvakten han köper in kunna följa med till tandläkaren, eller skolans utvecklingssamtal så där måste han räkna in inkomstbortfallet han får för att ta en föräldradag (kanske tom på lägstanivå) osv.
Så visst kan han köpa nanny-och hushållstjänster, men det kommer med säkerhet att bli problem när nannyn är sjuk, för han kan inte tvinga sina anställda att jobba när de är sjuka som han gör med TS. Alltså blir det ofrånkomligt vab för honom i alla fall, med de inkomstbortfall som det medför.
Du saknar verklighetsförankring om du tror att han kan lösa allt billigare än att ha TS som sin hushållsslav.
Fast TS man vill ju inte lägga ens femton minuter på planering och inköp. Dessutom vill han ha specialkost anpassad efter hans preferenser, och det skall vara hemlagat från grunden, så det där med färdigmat kan du ju glömma.
Vem lagar din mat? Vad kostar det för dig att ha någon som gör det från grunden och enligt dina specifika önskemål? Har du städhjälp som kommer varenda dag (för TS man räcker det inte med veckostäd) och städar efter hur du vill att det skall göras? Vad betalar du för det? Och även om du hade allt detta, vad händer om du är hemma sjuk och inte ens orkar fixa matbeställningen, vad betalar du för att någon ska fixa det? TS man har henne att fixa allt sådant 24/7. Vad betalar du för dygnet-runtservice?
Vem planerar inköp för dina barns födelsedagar, pratar med dem om vad de önskar sig och planerar i köp? Vad betalar du för att någon skall boka lekland (eller planera en hemmafest)? Eller, när de är bjudna på kalas, vem OSA:r, planerar inköp av kalaspresenter och ser till att barnet kommer till rätt plats på rätt tid och rätt dag. Vad kostar det för dig att betala någon sådana tjänster?
Vem kollar av vad som behöver köpas i klädväg när dina barn växer? Vem sitter och tittar igenom hemsidor med dem för att beställa hem kläder de vill ha? Vad betalar du för den tjänsten?
Vem har koll på att skicka blommor till din gamla släkting när hen fyller år? Vad betalar du för att någon annan skall ha det i sin jobbplanering att komma ihåg att fixa det?
Vad gäller läkare så är det väl egalt om det tar två minuter för dig att planera in i kalendern, det är ju själva besöket med barnet (kanske med restid samt att se till att barnet sedan återlämnas till skola/nanny) som är den stora grejen (eftersom TS man har fler än ett barn får du ju addera ihop antalet gånger och räkna ihop den ekonomiska förlusten).
Vem ringer hantverkare när sådant behöver bokas, och vem finns på plats när de kommer?Vad betalar du för att någon finns där så du kan vara på jobbet?
Det finns tusen och en småsaker som inte självklart går att lösa med vanliga hushållsnära tjänster utan kräver speciallösningar. Bara det där med att kontakta nanny-företaget och intervjua personer för att försäkra dig om att du får någon som du har förtroende för att ta hand om dina barn tar tid.
Du verkar inte fatta att om du skulle betala någon att göra allt det där som du fixar med så kostar det, och tid är pengar, särskilt om man jobbar på det sätt som TS man verkar göra. För den, som han, som inte brukar sköta något hemma kommer det dessutom ta extremt mycket längre tid att genomföra allt, så du får lågt räknat åtminstone dubblera tiden för honom gentemot dina beräkningar.
...slutligen är ju ett tips att du låter maken ta ansvar och planera in i sin egen kalender. Den kommentaren säger väl allt! Du verkar vara en sådan person som tror att män är mindre kompetenta och behöver daltas med -klart då att det stör dig att jag och andra här i tråden säger till TS att hon inte skall acceptera hans krav så länge som hon slavar som hon gör.
TS make vill inte. Han behandlar inte henne som en team-member, han behandlar henne som en betjänt.
Ett tips innan du uttalar dig är att läsa vad TS skriver.
Hennes man vill inte ta ansvaret för barnen. Han vill heller inte ta ansvar för hemsysslorna. Är TS sjuk ska hon fortfarande göra allt hon brukar göra fast han skulle ha kunnat ta chansen att vara hemma med barnen då och VAB:a (dvs försörjningen den dagen ordnar sig ändå).
Tror du att TS i gengäld kan tvinga sin man till jobbet när han är sjuk så de slipper det ekonomiska bortfallet som karensdagar ger?
Han får vab:a om hon tex äSå, du tänker alltså att om din man inte hade jobbat skulle han fått vara din slav 24/7 istället? Du skulle ha varit ok med att kräva av honom allt det som TS man kräver, för att du drog in pengarna? Du skulle anse att du hade rätt till arbetsdagar som tog slut, lediga helger och semesterdagar, men din man skulle vara livegen och tacksam över att han fick små smulor av din lön mot att hela tiden fixa så allt var till din belåtenhet? Och fick han sedan några pengar av någon annan skulle du anse dig ha rätt att ta ifrån honom dem för att du ville konsumera upp dem, trots att du redan hade mycket mer pengar att röra dig med?
Det är nämligen det beteendet du sitter och försvarar att mannen utsätter TS för.
Tur för din gubbe då att han är frisk och kan bidra tillräckligt för att hålla dig nöjd, låter som om han skulle ha ett djäkligt tufft liv annars...
...så bristen på kärlek är alltså det du tycker försvarar hans agerande? Om man inte längre älskar någon, och denne pga sjukdom, ekonomiskt beroende och dåligt psykiskt mående (som rätt uppenbart bottnar i hur man själv behandlar personen) inte kan flytta, då är det alltså i dina ögon OK att bete sig som TS man gör?
Vilken skön människosyn du verkar ha...
Hade TS man varit en sådan skit som hon vill få det att verka, hade tråden haft en annan rubrik. TS är inledningsvis enbart upprörd över pengarna. När folk inte håller med blir mannen värre och värre och TS sjukare och sjukare.