Anonym (Amanda) skrev 2021-01-28 14:40:13 följande:
Tack för alla svar, har läst igenom vartenda ett och det är vettigt det ni skriver.
Det är även jag som tagit avstånd. Det går inte att förklara riktigt varför men vi hade ett stort gräl några veckor innan missfallet där han bad mig att dra och att aldrig mer höra av mig, men sen har han ångrat det han sa.
Jag klandrar honom inte för att han söker andra att ha sex med utan jag försöker snarare förstå vad han är för person om han så sent som igår grät i telefonen och ville att det ska bli bra? Samtidigt som han skriver till andra om sex.
Jag exempelvis kan inte tänka mig att ligga med någon annan så länge jag har känslor för honom och bearbetat allt som hänt. Jag har ju fortfarande haft hopp om att det ska bli vi. Men skillnaden här är kanske att han är mitt livs kärlek medans jag inte var densamma för honom.
Tyvärr kommer det ta mig lång tid innan jag ens kan tänka mig träffa någon medans han redan ligger med andra. Det gör så ont.
Du får ursäkta TS, förstår att det är många känslor i omlopp här.
Men hur länge har ni varit tillsammans? hur har er relation sett ut, innan grälet, innan missfallet? levde ni som sambos?
Inledningen handlade mycket om "paus", och vad är ok eller inte ok att göra när ens relation är satt i "paus-mode". Samt att det fanns en sorglig händelse en tid bakåt.
Nu har somliga av oss här delgett diverse åsikter om kanske just "paus" i en relation.
Ni hade ett gräl, han bad dig "dra - hör aldrig av dig mer", du/ni gick en kort tid senare genom ett missfall (beklagar verkligen!).
Du anser att relationen är satt i paus. Men bara för att förstå, yttrade någon av er någonsin just detta ord "paus"? Eller är det bara så du har uppfattat det hela?
Sen du vacklar lite på orden och möjligen så tog er relation slut - där och då vid ert gräl, kanske.
Men nu kommer ni till pudelns kärna. Du sitter på din kammare och mår dåligt, har sorg över ditt (ert!) missfall, mår dåligt över att din pojkvän signat upp sig på diverse dejting-sidor, mår dåligt för du ser han som ditt livs kärlek.
På andra kanten sitter din pojkvän och mår dåligt, ringer upp dig i telefon och gråter, vill att det ska bli bra.
Jag är definitivt ingen relationsexpert, men vore det inte klokt att bestämma en dag, tid och plats och träffas för att prata igenom "allt det här"? Vad det än blir och vad ni än kommer fram till (!).
må väl!