Du som är i medelåldern?
Känner du dig mindre attraktiv nu än när du var ung?
I så fall på vilket sätt och har det påverkat din självkänsla/självförtroende?
Skriv gärna om du är man eller kvinna? Vill gärna höra olika perspektiv!
Inlägg från: Anonym (Bäst före eller efter...)
|
-
-
Svar på tråden Du som är i medelåldern?
-
Skönt med så avslappnad attityd.Tänker att vi lever i en sån åldersfixerad kultur. Svårt att inte påverkas av den negativismen och hur en kvinna ska se ut för att vara vacker och sexig.Anonym (ooo) skrev 2021-01-31 19:03:28 följande:kvinna ca 50.
Jag är inte lika smal som förr, det är väl inte så kul, och det är svårare att hålla vikten trots att jag tränar en hel del och försöker äta nyttigt. Det har inte påverkat mitt självförtroende, varför skulle det göra det? Helt normalt att åldras.
Känner mig väldigt attraktiv, min man tycker jag är så vacker. Det räcker att han tycker det.
Om du var singel hade du känt dig lika säker då tror du? -
Beklagar! Inte lätt att åldras oavsett i vårt samhälle. Finns ju inte mycket äldre förebilder att glädjas över eller bli inspirerad av. De saker du tar upp är verklien inte kul!Anonym (Gammal) skrev 2021-01-31 18:52:30 följande:
Känner mig dödligt äcklig och ful. Såg inte bra ut som ung heller tyckte jag, men jämfört med nu var det ju tusen gånger bättre. Smalare, fastare hud, inga hängbröst, inga celluliter, inte vitt hår. Men på det hela stora kvittar det väl att jag är ful för vem bryr sig liksom? Jag är en 52-årig kärring helt enkelt.
-
Positivt verkligen! Det mentala är viktigt och blir bättre med åldern. Synd att man blir så ful bara!Anonym (51) skrev 2021-01-31 19:48:58 följande:
Definitivt inte. Jag är en kvinna på 51 och känner mig attraktivare (och har mer lust) än nånsin! Det är häftigt! Men det gäller att ta hand om sig, att vara aktiv o leva sunt. Inget är "gratis". Även det mentala måste få sitt! DET stärker min positiva (och avslappnande) syn på mig själv.
-
Det är sant men det kommer klart med många frågor likt den du ställer dig. Det är ju en sorg att man liksom inte kunde undgå förfallet. Att det ännu inte kommit nåt piller som kan fördröja det. Hade mycket hellre levt vacker till 80 än ful till 150 om man säger så.Anonym (Gammal) skrev 2021-01-31 21:14:25 följande:Vi ska alla den vägen vandra, men för vissa kommer den tidigare som för mig. Jag är inte sams med mig själv att jag blivit så gammal. Vart tog livet vägen?!
-
Tråkigt att höra. Låter sorgligt. Känner mig inte fet och inte så ful egentligen. Bara som en mycket försämrad kopia av mitt forna jag. Definitivt att det mesta ligger bakom än framför. Tänk katt det skiljer så på människor av trådens olika kommentarer att utläsa.Postman skrev 2021-01-31 21:37:06 följande:
Jag är i övre medelåldern tror jag? Snart 55.
Jag känner trött, fet och ful. Kan inget göra åt det utan det är som det är. Min tid är liksom förbi. Jag försöker att inte bry mig så gott det går. Jag har ingen att imponera på längre heller.
-
Så är det nog generellt delvis pga att männen inte drabbas av infertilitet lika tidigt eller kommer in i klimakterium som förändrar många områden i livet.Anonym (Man) skrev 2021-01-31 21:32:22 följande:
Som man tror jag det är lättare att åldras. När jag var 20 såg jag ut som en pojke. Nu vid 42 ser jag ut som en man. Jag är också i mycket bättre form. I tonåren hade jag svårt att springa 10k på under en timme. Nu har jag sprungit flera halvmaror på under två timmar. Jag har tappat håret, men det är inte så farligt.
Självförtroendet är också på en helt annan nivå nu när man levt en del och kommit en bit i karriären.
Männens åldrande har ju alltid ansetts som en tillgång snarare än en förlust.
Egentligen är det ju en vinst för alla levande varelser att ha livserfarenhet och visdom. Det är det yttre åldrandet som jag inte förstår mig på i den mänskliga rasen. Den drabbar ju inte djur på samma sätt eller lika snabbt. Konstigt att vi inte kommit längre i jakten på evig ungdom eller iallafall fördröjd. -
Det där hör jag mycket hur kvinnor efter en viss ålder känner sig "väldigt" osynliga. Vilket många tycker är otroligt befriande medan vissa som levt på sitt utseende och haft många fördelar pga det, saknar det plågsamt mycket och tappar meningen med livet. Samtidigt kanske barnen flyttar ut och skaffar eget, skilsmässa blir oundviklig osv. Kan nog vara en riktigt deppig period. Finns undersökningar gjorda på detta, där det är bevisat att människor mår sämst i medelåldern och bäst vid 60-75 om de har hälsan i behåll.Anonym (Hard) skrev 2021-02-01 00:22:07 följande:
Känner mig mycket säkrare i min kropp och har mer kontakt med min sexualitet nu (46år). Tycker själv att jag ser trevligare ut nu än när jag var yngre (om än några extra kilo på vågen).
Dock upplever jag att män inte verkar tycka samma, så det är väl bara och inse att den tiden är förbi och att män attraheras av yngre kvinnor.
Har faktiskt hört en del män som lider också så inte enbart kvinnor som känner förlust av sin ungdom. Sen kanske människor i lyckliga relationer mår bättre än de som söker ny partner med sitt nya åldrande jag? -
Mycket av den skönhet många kvinnor hade som ung hölls tillbaks av olika faktorer och de har sällan förmåga att förstå omfattningen av den, förrän det är för sent. Tragiskt när man tänker på det.Anonym (ABC) skrev 2021-02-01 08:57:45 följande:
Känner mig definitivt inte lika attraktiv nu som när jag var i 20-årsåldern. Då hade jag en supervältränad kropp men som ändå hade kvinnliga former. Klädde ofta ned mig för att slippa att folk stirrade på rumpan och kände mig nöjd med att jag själv visste att jag var snygg under de pösiga kläderna och såg väl faktiskt rätt bra ut även med oformliga kläder och osminkad.
Nu är jag dryga 40 och är definitivt inte vältränad längre. Inte överviktig heller men betydligt mjukare även om jag har samma vikt nu som då.
Nu är jag mer att jag känner att jag behöver ha snygga kläder och fixa håret på ett annat sätt för att inte se risig ut, men när jag väl gör det så ser jag väl helt ok ut. De flesta brukar tro att jag är yngre än vad jag är även om jag själv tycker att jag ser ut som 40 (fast at en massa andra 40-åringar ser mycket äldre ut).
Men nej. Som yngre kände jag mig generellt attraktiv, nu känner jag mig attraktiv bara för min man.
Som äldre mår man så mycket bättre mentalt förmodligen eftersom man känner sig själv och bättre och förstår hur omvärlden fungerar, men då ska man istället se ut som en gammal säck och har liksom inte de fördelar och de sprillande liv som skönhet och virilitet bjuder. Då om nånsin hade det ju varit härligt att få känna sig attraktiv.
Den generella attraktiviteten du beskriver är ju underskattad. Det finns ju inget härligare än att se i en annan människas blick att man är åtråvärd och någon de vill lära känna. Det ger en känsla av valmöjligheter och att man äger världen.
Den känslan minskar ju med åren, istället får man hålla till godo med sin inre rikedom vilket ju är trevligt på ett annat sätt.