Hundallergi hos inflyttat barn

Ett mindre barn som ska bo hos sin förälder, går självklart före om situationen kräver det. En tonåring kan man ställa lite högre krav på, förvänta sig lite mer flexibilitet av. Men ts, detta är mellan dig och pappan. Vad tänker han göra om hans 17-åring vägrar ta medicin eller bo någon annanstans? Kasta ut hundarna? Fråga honom hur han har tänkt lösa det. Lägg ansvaret på HONOM. Det handlar ju inte om ett litet barn.

Sen ställer alla normala föräldrar upp även för vuxna barn (eller i detta fallet nästan vuxna barn) om situationen kräver det. Här verkar det dock som att tonåringen inte brukar bo där samt har andra alternativ. Då är det lite curling-varning att kräva att ts ska göra sig av med sina hundar eller skicka bort dem.