Jag kan till viss del förstå att man faller för frestelsen om man lever i ett förhållande som lämnar mycket i övrigt att önska. Jag tycker dock att det är en dålig lösning och att man hellre bör lämna sitt förhållande eller lösa det som inte fungerar i förhållandet. Och jag skriver det som någon som själv varit väldigt frestad att vara otrogen på grund av problem i relationen men som ändå inte trillat dit.
Säg inget, för barnens skull. Mår du okej i äktenskapet så stanna.
Du bör inte ha mer dåligt samvete än partnern har för sitt svek: att låta förhållandet dö.
Bra att du delar med dig av detta. Grattis att du vågat ta tag i det. Har själv precis samma tankar, att känna sig åtrådd osv. Kan ej få det inom äktenskapet och det tynger mig fruktansvärt.
Själv vågar/orkar jag inte ta tag i det men ser det som enda lösningen. Att prata funkar inte har försökt hur mycket som helst. Tyvärr, döva öron. Att ta steget och lämna för att det inte blir någe sex känns fel också.
Så jag sitter där jag sitter. Så är det för mig.
Grattis till dig!