BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
-
-
Svar på tråden BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
-
Tack, det hjälper jättemycket! <3 ja hjärnan alltså? jag har nog varit rätt stressad. Tycker knappt jag känt bebisen ens, men nu när jag äntligen slappnade av i soffan så fick jag flera rejäla sparkar och då kändes det bättre! Kanske skulle vara bra att göra lite meditation och avslappningsövningar?mandarincurd skrev 2021-08-27 21:10:53 följande:
Åh men det är ju en sån otrolig omställning att gå från icke gravid till gravid. Jag har nästan försökt dölja min mage fram tills nu för jag känner också att folk tittar, vilket de såklart inte gör, men det är hjärnan som spelar en ett spratt. Och ja det beror förmodligen på hormoner! För hallå, vi ska ju göra det coolaste och starkaste och naturligaste som finns.
Det våra kroppar går igenom för detta är ju out of this world, typ, så det är inte konstigt att man känner sig obekväm?
Jag hoppas att dessa ord hjälper dig litegrann i alla fall <3
-
Ja gör sånt DU mår bra av och sånt som gör DIG glad! Lägg dig själv som första prioritet. Du kommer må så himla bra utav det!bananmilkshake skrev 2021-08-27 21:43:24 följande:
Tack, det hjälper jättemycket! <3 ja hjärnan alltså? jag har nog varit rätt stressad. Tycker knappt jag känt bebisen ens, men nu när jag äntligen slappnade av i soffan så fick jag flera rejäla sparkar och då kändes det bättre! Kanske skulle vara bra att göra lite meditation och avslappningsövningar?
Mår du bra av meditation och avslappningsövningar, then do it. Jag mår skitbra av att bara gå långa långa långa promenader med min hund, umgås med min sambo, inte ha något planerat. <3 -
Tänkte fråga er i tråden hur det har fungerat för er eftersom alla gått längre än mig. Jag har inte fått något intyg på graviditet från sjukvården till fk. Ska jag ringa själv och begära ut det?
Har en träff med barnmorska inbokad när jag är i typ vecka 26. Men den är digital. Alltså kommer inga fyskiska grejer att göras som blodprov, mätning osv. Görs ingen mer "fysisk koll" innan förlossning?
Jag kommer ju heller inte på den här digitala träffen få det där intyget. Det känns ju sent att få det vid förlossningen då får man väl ingen fp i tid :) -
Det ska man ju få efter rul, då man borde ha ett inbokat besök hos sin bm :o Så ring verkligen och kräv ett intyg :) Ocj jo efter v.25 så kommer jag ha typ var 3je vecka besök hos bm för att ta mått, prover osv så vet inte var du går någonstans men låter jättekonstigt, koll upp detta verkligen :)partytsljus75 skrev 2021-08-28 08:08:48 följande:
Tänkte fråga er i tråden hur det har fungerat för er eftersom alla gått längre än mig. Jag har inte fått något intyg på graviditet från sjukvården till fk. Ska jag ringa själv och begära ut det?
Har en träff med barnmorska inbokad när jag är i typ vecka 26. Men den är digital. Alltså kommer inga fyskiska grejer att göras som blodprov, mätning osv. Görs ingen mer "fysisk koll" innan förlossning?
Jag kommer ju heller inte på den här digitala träffen få det där intyget. Det känns ju sent att få det vid förlossningen då får man väl ingen fp i tid :)
-
mandarincurd skrev 2021-08-27 21:50:11 följande:Ja gör sånt DU mår bra av och sånt som gör DIG glad! Lägg dig själv som första prioritet. Du kommer må så himla bra utav det!
Mår du bra av meditation och avslappningsövningar, then do it. Jag mår skitbra av att bara gå långa långa långa promenader med min hund, umgås med min sambo, inte ha något planerat. <3Tack, behövde nog en påminnelse om det!
Egentligen är jag ingen meditationsperson, haha. Men lite djupandning kändes ändå bra! Jag ska ta upp mitt hantverkande igen, det har legat nere alldeles för länge. Precis, behöver inte vara nåt avancerat!
-
Men, låter ju jättekonstigt! Jag har också täta, fysiska besök nu framöver. Som mest är det 3 veckor mellan besöken, nu mellan dom kommande besöken, efter det är det varannan vecka. Låter som något blivit fel hos dig, ring dom och hör! Nu framöver känns som den tid man behöver tryggheten i dom kontrollerna som mest. :)partytsljus75 skrev 2021-08-28 08:08:48 följande:
Tänkte fråga er i tråden hur det har fungerat för er eftersom alla gått längre än mig. Jag har inte fått något intyg på graviditet från sjukvården till fk. Ska jag ringa själv och begära ut det?
Har en träff med barnmorska inbokad när jag är i typ vecka 26. Men den är digital. Alltså kommer inga fyskiska grejer att göras som blodprov, mätning osv. Görs ingen mer "fysisk koll" innan förlossning?
Jag kommer ju heller inte på den här digitala träffen få det där intyget. Det känns ju sent att få det vid förlossningen då får man väl ingen fp i tid :)
-
Är ni också intresserade av den modellen? Min bästa vän har den och tydligen även min ena syster vilket jag helt missat, och jag känner att duger den för dem så duger den även för oss! Köper man begagnat är det dessutom enkelt att byta om man skulle komma på att man behöver något som är ännu mer rejält t ex. Tänker ett man inte förlorar så mkt pengar på att köpa och sälja begagnat :) Känner mig väldigt glad över vagnen! Jag tyckte vi skulle ställa ner den i källaren men min sambo tyckte den kunde stå framme i hallen ett tag till, den var en bra påminnelse för honom om vad som väntar :Dneongirl skrev 2021-08-27 08:47:36 följande:
Åh vad roligt att ni köpt vagn! Även kul att ha hittat den på marketplace eller liknande och fått ett bra pris. Har också kollat annonser men inte hittat någon Britax Smile här än, men ska fortsätta hålla lite utkik. :)
Verkar finnas ganska många Britax Smile på marketplace i och runt Malmöområdet just nu! Har för mig att du bodde i Skåne också? -
Jag har funderat länge. Jag jobbar på sjukhus och fick en spruta innan jag blev gravid, sedan har jag avvaktat pga bristen på långtidsstudier på barnen.Sellerin skrev 2021-08-26 21:03:57 följande:
Igår gick jag och vaccinerade mig mot Covid-19! Funderat mycket på det hela sommaren och läst på en hel del. Landade i att detta var rätt beslut för mig/oss. Men 10 sekunder innan han skulle sticka mig fick jag ändå lite lätt panik över hela situationen. Men idag känns det bara bra igen :)
Men jag har diskuterat med läkare i Sverige och i USA, där experter på maternal fetal medicine rekommenderar vaccinering.
I Sverige får vi ju oftast bara influensavaccinet under graviditet, men i USA får alla gravida också Tdap som är kikhosta, difteri och tetanus, detta för att ge barnet antikroppar mot kikhosta inför födseln. Förvånande att det inte ges under graviditeten i Sverige.
Hur som helst: Flera vaccin ges till gravida och barnen föds friska och förblir friska. Och nu har vi ett nytt vaccin där grunden för vaccinets funktion i kroppen är någorlunda lik de andra. (Det man varit rädd för med vaccin till gravida, är ju att ge levande försvagat vaccin med den teoretiska farhågan att vaccinet skulle ta sig över och skada fostret. Något som ju faktiskt en riktig infektion kan göra!)
Så summa summarum så har jag beslutat att också vaccinera mig. Jag är med i en Facebook-tråd för gravida där de flesta är amerikaner och britter, och där är covid fortfarande i full blom med flertalet gravida som blir inlagda och kräver intensivvård samt enstaka dödsfall i USA. Jag läste att det i Storbritannien senaste par månaderna vårdats ca 100 höggravida eller nyförlösta kvinnor inom intensivvården. Nu bor det förvisso flera miljoner fler i Storbritannien jämfört med här. Men ändå. De flesta gravida som får covid blir ju INTE supersjuka, men jag personligen vill inte ta den risken.
Vill inte skrämma upp någon, jag känner flera som fött barn senaste året utan att bli vaccinerade. Och de flesta gravida blir inte allvarligt sjuka i covid. Och vi har låg smittspridning i Sverige just nu.
Jag ville bara dela med mig av den information jag insamlat och vad som fått mig att överväga mitt beslut :) -
Åhh. det är minsann inte alltid som känslorna är på topp. Du som precis börjat nytt jobb och det är väl dessutom fler timmar än innan? I alla fall tar det mer tid från dig pga pendlingen? Bara det gör ju en trött och därmed känsligare när man måste lägga mer tid på något. Jag bröt ihop lite ibland efter jobb nu i somras när jag jobbade jättemkt. Det räckte att min sambo frågade hur det var så orkade jag liksom inte. Kändes lite överdrivet men gick inte att styra? Tårarna bara kom ändå.bananmilkshake skrev 2021-08-27 19:08:37 följande:
Hej på er vänner. Jag behöver lufta lite tankar bara och se om nån känner igen sig i dom här känslorna. Det rör delvis kroppens förändring så hoppa över att läsa om du känner att det är något som kan trigga dig till att må dåligt! <3
Jag går in i vecka 27 imorgon, och från ingenstans kom som en allmänt obekväm känsla. Jag känner inte igen kroppen, vilket inte är så konstigt. Men magen har ju smugit sig på så jag förstår inte riktigt varför det känns så. Jag har aldrig haft några "dåliga" tankar om min kropp, alltid accepterat den som den är.
Jag började ju ett nytt jobb den här veckan som jag trivs jättebra med, men det känns också lite jobbigt att vara "den gravida", som jag inbillar mig att folk tänker. Dom flesta är 10-15 år yngre än mig men jag har alltid haft lätt för att smälta in bland olika åldrar, så det gör inget, mer än att jag bara känner mig så udda just nu att dessutom vara gravid. :/ Jag har längtat efter att magen ska synas men känner mig mest obekväm med det nu? Att andra ser direkt liksom. Att inse att ingen tar hänsyn trots det, jag får stå på bussen varje dag, folk står alldeles för nära i köer osv. Samtidigt vill jag liksom inte bli erbjuden sittplats, haha. Jag kan inte riktigt peka på vad problemet är? Eller jo, hormoner antagligen...! Känner mest för att gråta. Humöret blir ju inte bättre av mina magproblem som ger mig magknip varje dag eftersom jag blivit av med mina rutiner när jag började jobba.
Usch. Hoppas ni slipper en sån här dipp men om skriv gärna om ni känner igen er! Kram!
Vi är ju just nu ?den gravida? bland våra medmänniskor. I början gillade jag inte alls att det första många tittade mot innan de tittade mig i ögonen; var på min mage. Blev lite obekväm i den situationen. Nu har jag vant mig vid att vissa helt enkelt inte kan låta bli, och jag tänker att jag inte ska låta mig påverkas av att andra spanar in min kropp. Jag är ju trots allt väldigt stolt över att få vara gravid och få bilda familj med min sambo :)
När jag känner att någon står för nära i köer ber jag dem hålla lite större avstånd. Jag tycker inte det händer så ofta att folk är för nära, men om du åker buss och står upp så lär ju folk komma nära. Vissa dagar hade jag nog bett om att få någons plats. Känns tryggare att sitta ner än att ha någon som flåsar på en från höger och vänster runt omkring en när man står upp.
Tråkigt med magknip. Kan du ha med dig lite snacks eller frukt om det hjälper dig att äta lite oftare? Mår man fysiskt dåligt så drar det ju verkligen ner ens psykiska välmående också
Jag hoppas att du kan hitta lite tid för dig själv till att få njuta av din kropp nu och känna dig stolt över vad som försiggår på insidan :) du är ju annorlunda/udda just nu mot dina nya kollegor som du skrev var 10-15 år yngre, men annorlunda på ett helt fantastiskt sätt - kom ihåg det!! <3 :) -
Tack för att du delar med dig :)Puderdosan skrev 2021-08-28 13:27:05 följande:
Jag har funderat länge. Jag jobbar på sjukhus och fick en spruta innan jag blev gravid, sedan har jag avvaktat pga bristen på långtidsstudier på barnen.
Men jag har diskuterat med läkare i Sverige och i USA, där experter på maternal fetal medicine rekommenderar vaccinering.
I Sverige får vi ju oftast bara influensavaccinet under graviditet, men i USA får alla gravida också Tdap som är kikhosta, difteri och tetanus, detta för att ge barnet antikroppar mot kikhosta inför födseln. Förvånande att det inte ges under graviditeten i Sverige.
Hur som helst: Flera vaccin ges till gravida och barnen föds friska och förblir friska. Och nu har vi ett nytt vaccin där grunden för vaccinets funktion i kroppen är någorlunda lik de andra. (Det man varit rädd för med vaccin till gravida, är ju att ge levande försvagat vaccin med den teoretiska farhågan att vaccinet skulle ta sig över och skada fostret. Något som ju faktiskt en riktig infektion kan göra!)
Så summa summarum så har jag beslutat att också vaccinera mig. Jag är med i en Facebook-tråd för gravida där de flesta är amerikaner och britter, och där är covid fortfarande i full blom med flertalet gravida som blir inlagda och kräver intensivvård samt enstaka dödsfall i USA. Jag läste att det i Storbritannien senaste par månaderna vårdats ca 100 höggravida eller nyförlösta kvinnor inom intensivvården. Nu bor det förvisso flera miljoner fler i Storbritannien jämfört med här. Men ändå. De flesta gravida som får covid blir ju INTE supersjuka, men jag personligen vill inte ta den risken.
Vill inte skrämma upp någon, jag känner flera som fött barn senaste året utan att bli vaccinerade. Och de flesta gravida blir inte allvarligt sjuka i covid. Och vi har låg smittspridning i Sverige just nu.
Jag ville bara dela med mig av den information jag insamlat och vad som fått mig att överväga mitt beslut :)
Personligen tror jag inte att jag hade blivit särskilt sjuk av covid-19, men man kan ju inte veta. Har också spenderat timmar på att läsa på och bli trygg i att jag förstår hur vaccinet fungerar, vad studierna hittills visat, hur många som redan har vaccinerats som gravida osv osv.
Man blir mer nojig nu när man bär på ett litet liv som man vill skydda från allt det onda. Kom tillsammans med sambon fram till att vaccinering var rätt beslut för oss :)
Fruktar en viss ökning av virusfall nu igen till hösten och jag vill inte bli sjuk som höggravid. Samtidigt förstår jag de som är gravida och som tvekar och vill avvakta med att vaccinera sig. Det tog några månader för mig att bestämma mig och jag var osäker ganska länge. Nu känns det som sagt bra!
