Forum Allmänna - Medlemstrådar
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Är alla killar likadana?

    Fre 9 apr 11:08 Läst 0 gånger Totalt 8 svar
    Fre 9 apr 11:08

    Hej!

    För drygt fem år sedan separerade jag från min dåvarande man efter 14 år tillsammans. Vi har två barn som nu är 13 och 10. Vår relation blev mest ett företag kring familjen och hemmet och beslutet att separera växte fram då min man spelade tv-spel till långt in på nätterna och sedan var sur och otrevlig. Jag försökte få till familjerådgivning men han vägrade fram tills det redan var försent.

    Nu har jag en ny sambo och vi har en gemensam dotter på 3 år. Jag var lite rädd för att ge mig in i familjelivet igen för jag var rädd för att det skulle bli likadant som i min tidigare relation men min sambo var tydlig med att vi aldrig skulle bli så. En vän sa till mig att det syntes lång väg att han avgudade mig. Han ville flytta ihop men jag var tveksam. Han flyttade in på riktigt lagom när vår dotter skulle födas. Nu känns det som att den här relationen blivit liknande min förra. Så fort han kommer hem från jobbet låser han in sig på toaletten där han sitter ganska länge. Ibland går han flera gånger på toaletten efter jobbet. Det gjorde han aldrig innan vi fick barn. Min exman satt också länge på toa efter att vi fått barn. Jag kan förstå att det är skönt med egentid men jag stör mig på att han "försvinner" så fort han kommer hem från jobbet. Förut var han driven och aktiv. Han höll ordning och startade projekt. Nu lägger han sig i soffan direkt när han kommer hem och antingen spelar han tv-spel eller också ser han på serier på sin platta. Ligger vi i sängen ligger han alltid med ryggen mot mig och tittar på serier. Ibland tar han en paus för att ha sex med mig men sen lägger han sig igen med ryggen mot mig och ser på plattan. Jag vill ha något mer av ett förhållande. Jag såg Tillsammans med Strömstedts igår och paret de hälsade på var så samspelta och ett team trots att de är olika. Vi är så långt ifrån ett team som man kan komma. Igår när han tog initiativ till sex sa jag att jag vill ha något annat, då vände han sig om och såg på en film istället. Jag vill att vi ska vara mentalt nära varandra. När jag försöker prata med honom tycker han att "det bara är han som ska ändra på sig" men jag vet inte riktigt vad han vill att jag ska göra annorlunda. Han tycker att han varit tydlig med det men jag förstår inte. Är det mig det är fel på? Gör jag något så att mina sambos blir såhär eller är alla killar likadana?

  • Fre 9 apr 11:41 #1 -1 +1

    Kanske det är så att du är lite för driven och för på att männen inte tycker att deras agerande duger.

    Vill du att ni ska vara ett team måste du ju bjuda in till just teamwork och inte kräva att han gör som du vill.

    Det är ju liksom two to tango tänker jag i både vad gäller fel och brister och också att hjälpas åt att lösa det.

    Du älskade mannen för den han var. Vart nånstans blev det fel sorts krav och varför dög det inte att vara som det var från början?

  • Fre 9 apr 11:52 #2 +1

    Alla män är inte likadana det är som att säga, är alla kvinnor lika.? - Så nej.

    Jag tror att du letar efter fel, mönster och jag tror att det har lagt sina spår med ditt ex. Men jag tror att det kan vara perioder i livet. Man har sina up and downs. Och det är fullkomligt normalt. Sen det är andra tider nu man kan inte göra så mkt. Man lever helt annat sätt som man kan nog bli lite deppig.

    Vi här hemma t e x är hemma mer, fast jobbar ännu mer. Förut med barnens aktiviteter, ridning, hockey, fotboll, kampsport, simtävla mm. Mina barn mår bra men mådde bättre innan med det sociala nätverk och sona träningar. Så vi ska unna barnen med Grönan (måste boka för komma in) dem måste få ett lyckorus i kroppen jag klarar mig och min man.

    Jag tror att det är bra med motgångar i livet i förhållande det blir prövningar. Ha medgångar stup i kvarten funkar inte. När sådant kommer då är det bara tacka och ta emot. Så med och motgångar ska man ha.

    Det blir mer vardagligt när man är mer hemma. Man har inte det där som man skulle vilja göra. Så jag tycker kanske du ska inte bry dig så mkt.

    Har du påpekat om ditt ex ofta? Det kommer på tal ibland? - då kanske det är dags att lägga ner. Tjat funkar inte. Det blir jobbigt till slut. Då gör man konstiga saker helt plötsligt. Försök hitta på ngt.

  • Fre 9 apr 11:59 #3 +1

    Nej, det såg du ju på teve att dom inte är


    - Man är inte bättre än man gör sig -
  • Fre 9 apr 12:53 #4

    Tack för kloka ord. Naturligtvis generaliserar jag när jag frågar om alla killar är likadana men jag blir frustrerad över att de verkar förändras så fort vi fått barn. Mitt ex och min sambo gör precis likadant. Det jag saknar med min sambo är hans energi. När vi blev tillsammans kunde han knappt sitta stilla. Han ville göra något hela tiden. Möblera om, bygga saker osv. Det var det jag gillade med honom. Han tog sig an saker och blev färdig. Jag gillade också att prata med honom men nu kan vi inte prata alls. Vi missförstår varandra och om jag ställer frågor till honom om hans dag så svarar han väldigt negativt. T ex "Har du haft en bra dag" då svarar han "nej" . Om jag ger förslag på saker svarar han alltid nej. Han frågar aldrig mig om saker. Det är som ni skriver speciella tider nu men vi skulle kunna se en film tillsammans, spela något spel, ta en halvtimma och prata och lyssna på varandra. Inte bara ha sex och sen vända ryggen. Jag vill att vi ska växa tillsammans, inte var och en för sig.

  • Fre 9 apr 13:12 #5

    Nej, och det är nog inte kvinnor, rödhåriga eller de med glasögon heller. 


    Varför är en stereotyp ett tecken på okunnighet?

    Varför är en stereotyp ett tecken på okunnighet?


    En stereotyp är inte ett tecken på okunnighet men stereotyper är. Stereotyper är okunnighet eftersom det visar att du automatiskt anta att en person är samma som alla andra. Till exempel, tonåringar kan klassas som störande och huliganer, men det betyder inte att varje tonåring i världen är samma. För att säga att de är stereotyper.


  • Fre 9 apr 13:28 #6 +1

    Nej, alla män är inte likadan. Däremot går nog alla relationer upp och ned. Varje relation har nog perioder där man är mindre samspelta, behov för mer egentid, inte förstår varandra lika bra som tidigare, där den ena eller båda är mer slutkörda och passiva och perioder där det finns mer energi hos en eller båda. Allt är en process och föränderligt.

    Min man hade också en period när vi hade småbarn och han spelade hela natten och var sur på morgonen. Då var han i en period där han var missnöjd med jobbsituation. Sånt speglar tyvärr ofta av sig på andra aspekter av livet.

  • Fre 9 apr 18:23 #7 +1

    Givetvis är inte alla lika. Jag har heller inte varit i relationer där de blivit som du beskriver. Men ni är ju i "småbarnsträsket", det är vanligt då att det kan bli rätt trist och folk orkar inte. Ni kanske behöver gå i terapi? Tror ni behöver hjälp att kommunicera.

  • Mån 12 apr 08:36 #8
    Cookie1982 skrev 2021-04-09 12:53:54 följande:

    Tack för kloka ord. Naturligtvis generaliserar jag när jag frågar om alla killar är likadana men jag blir frustrerad över att de verkar förändras så fort vi fått barn. Mitt ex och min sambo gör precis likadant. Det jag saknar med min sambo är hans energi. När vi blev tillsammans kunde han knappt sitta stilla. Han ville göra något hela tiden. Möblera om, bygga saker osv. Det var det jag gillade med honom. Han tog sig an saker och blev färdig. Jag gillade också att prata med honom men nu kan vi inte prata alls. Vi missförstår varandra och om jag ställer frågor till honom om hans dag så svarar han väldigt negativt. T ex "Har du haft en bra dag" då svarar han "nej" . Om jag ger förslag på saker svarar han alltid nej. Han frågar aldrig mig om saker. Det är som ni skriver speciella tider nu men vi skulle kunna se en film tillsammans, spela något spel, ta en halvtimma och prata och lyssna på varandra. Inte bara ha sex och sen vända ryggen. Jag vill att vi ska växa tillsammans, inte var och en för sig.


    Men det känner jag igen från relationer jag haft/har. Tror inte alls att det är könsrelaterat.

    Möjligen nån sorts oansvarighet, de har gett dig/mig rollen att jobba hårt med hushåll och att hålla relationen levande? De vill egentligen inte ta eget ansvar?
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll